Artiklar

Fler än hälften av landets kommuner ger inte tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet, enligt en ny granskning som SOS Barnbyar gjort. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång.

Forskare på Socialhögskolan i Lund ska studera hur familjehem ser på och berättar om arvodet de får för sitt uppdrag. – Socialpsykologiska och moraliska innebörder som pengar och ekonomi har sällan stått i centrum inom forskningen kring familjehem. I detta projekt tar vi fasta på just detta, säger Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet, som ansvarar för projektet.

Under 2020 fick 27 300 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, antingen som SOL eller enligt LVU. Det är 3 800 barn färre jämfört med året innan, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Familjehem var fortsatt den vanligaste placeringsformen.

Drygt 2 600 barn uppskattas ha tagit del av något stöd som kommunerna erbjuder till barn som växer upp med en förälder som dricker för mycket. Behovet är dock mycket större än så och många får inte kännedom att stödet finns.

Regeringen har beslutat att göra en utredning om barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt Barnkonventionen.

Signs of Safety är en populär metod i Sverige för utredning och stöd i familjer där barn riskerar att fara illa. Kunskapen kring vilken skillnad metoden gör är dock osäker, det ska nu ett antal forskare ta reda på.

Nyligen överlämnade Barnombudsmannen sin årsrapport för 2022 till regeringen. Den fokuserar på rätten till en trygg bostad, till delaktighet i skolan och lokalt på samhällsnivå.

Arbetsmodellen ”Efter barnförhöret” används i nästan en tredjedel av landets kommuner för att ge stöd till barn som förhörts av polis efter misstanke om att de utsatts för våld av sina föräldrar. Nu ska forskare på Örebro universitet utvärdera effekterna av metoden.

Ansvarsfördelningen mellan SiS och regionerna är otydlig och personalens har inte alltid den kompetens som behövs för att bemöta och vårda barn och unga med komplexa problem, enligt en ny rapport från Statskontoret.

I och med öppnandet av Bris-mottagningar på fem orter i landet kan nu fler familjehemsplacerade få stöd och möjlighet att träffa andra i samma situationer genom Bris helgläger.

I en ny avhandling har forskaren Mattias Bengtsson genom intervjuer tagit reda på hur ungdomar i samhällsvård själva upplever övergången mellan placering och vuxenliv och vilken tro på framtiden de har.

Regeringen har nu överlämnat "Lex Lilla Hjärtat" till riksdagen för beslut under våren. Propositionen innehåller fem lagförslag som ska stärka placerade barns rättigheter. Lagförslagen föreslås träda i kraft den första juli i år.

Brottsoffermyndigheten har nu fattat beslut i de första ärendena gällande det nya barnfridsbrottet, som trädde i kraft den 1 juli 2021. I två fall får barnen dubbelt så mycket i kränkningsersättning jämfört med vad de tidigare blivit tilldömda i domstol.

Det finns återkommande och allvarliga brister när det gäller barns trygghet och säkerhet i samhällsvården. Den slutsatsen kommer IVO fram till i sin nya årsrapport för 2021.

Barnets bästa ska kunna bli avgörande för om en LVU-placering ska upphöra eller inte. Det föreslår riksdagens utredare Anders Hagsgård. Han har tagit fem punkter som ska ligga till grund för en bedömning av vad som är barnets bästa.

Professionella som jobbar med barn behöver bli bättre på att lyssna på barnens berättelser. Det anser forskaren Stina Michelson på Stockholms universitet som håller på med en avhandling om hur barn hanterar relationer till sin familj och till sig själv.

Allt fler barn och ungdomar har hört av sig till Bris. Under förra året ökade Bris sin tillgänglighet och de kurativa kontakterna ökade med 32 procent. Markanta ökningar av samtal kring sexuella övergrepp, självmord, ätstörningar, fysiskt och psykiskt våld har noterats.

Knas Hemma kommer under 2022 dra igång det nya projektet "Mera kärlek & Mindre knas" som syftar till att ge placerade barn självstärkande verktyg och en möjlighet att träffas. Första träffen äger rum redan i slutet av mars.

Allmänna Barnhuset har fått tre miljoner kronor från regeringen för att i samarbete med Karlstads universitet, fortsätta arbetet med att planera och genomföra de återkommande elev- och föräldraundersökningarna om förekomsten av våld mot barn i Sverige.

I takt med globalisering och ökad migration placeras allt fler barn med migrantbakgrund i familjehem. Samtidigt saknas kunskap om de specifika behov som dessa barn kan ha. Detta ska nu forskare i Sverige och Norge ta reda på mer om.

I mars förra året presenterades förslag på hur placerade barns rätt kan stärkas när LVU-vård upphör. Den har fått namnet Lex Lilla hjärtat och under morgondagen kommer regeringen att fatta beslut om fem viktiga lagändringar.

Att bli misshandlad eller försummad som barn kan påverka hela livet för en individ. Många får heller inte den hjälp som de behöver för att bearbeta sina upplevelser. Av den anledningen startade Gert Andersson studiecirkeln ”En misshandlad uppväxt” för två år sedan, som blivit så populär att Gert nu håller på att ta fram en fortsättningskurs.

Letterbox Club och Skolfam är två metoder som används i Sverige för att ge familjehemsplacerade barn bättre förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete. Allmänna Barnhuset får nu drygt 800 000 kronor för att öka kunskapen om de två metoderna i landets kommuner.

Rebecca Svensson har haft en svår uppväxt och bott i fler än tio olika familjehem. Idag är hon socionom och försöker att använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra.

Trots att ungdomar inom samhällsvård har sämre förutsättningar att lyckas då de kliver ut i vuxenvärlden finns det väldigt lite stöd till den här gruppen. SOS Barnbyar driver ett projekt där man matchar ihop ungdomarna med stödpersoner som de träffar en gång i veckan under minst ett halvår.