Artiklar

Regeringen tillsätter en utredning för att reformera och se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation. För att bättre kunna möta barn och ungas vårdbehov i den samhällsutveckling som nu sker behövs ett omfattande förändringsarbete.

Sedan 2018 har familjehemsplacerade barn i Sverige erbjudits böcker och spel genom Letterbox Club, som stimulerar barnens nyfikenhet och lust att läsa och räkna. Från och med i år erbjuds nu paket även för yngre barn, 4-5 år.

Hur upplever barn och ungdomar som blivit placerade kontakten med kommunen och andra myndigheter? Det ska Svalövs kommun ta reda på i en förstudie som syftar till att utveckla och förbättra socialtjänstens arbete.

Som en uppföljning till den populära Barnrättsboxen som Maskrosbarn tog fram i samband med att Barnkonventionen blev lag 2020 har organisationen under hösten lanserat ”Barnrättsboxen för placerade barn” med verktyg för socialsekreterare under utrednings- och uppföljningsprocessen.

Barn i samhällsvård har sämre tandhälsa än andra barn, vilket påverkar dem under hela livet. Ökad samverkan mellan socialtjänst och tandvård skulle kunna komma till rätta med problemet, enligt en ny avhandling från Malmö universitet.

I början av november så överlämnades slutbetänkandet "För barn och unga i samhällsvård" till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Under förra året fick 26 500 barn och ungdomar i Sverige minst en heldygnsinsats. Det är ungefär på samma nivå som 2021. Hälften var under 15 år, enligt Socialstyrelsens statistik.

Bland ungdomar som varit i samhällsvård innan de fyllt 20 år var risken tre till tio gånger högre att dömas för brott i åldrarna 20-25 år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.

Skolfam fortsätter att stärka placerade barns skolresultat. Årets enkätundersökning visar att 3 av 4 ungdomar som deltagit i Skolfam hade behörighet att söka som lägst yrkesförberedande program på gymnasiet direkt efter årskurs nio.

Maria Lundberg utsattes för sexuella övergrepp av sin pappa under hela sin uppväxt. Hon hoppas med sin bok ”Du ska inte bära skammen för det som hänt” öka förståelsen för det som de som utsätts för övergrepp, är med om.

Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, enligt en utredning som regeringen gjort. Det skulle innebära ett verktyg för barn att under vissa förutsättningar få en prövning av om en eller flera rättigheter i barnkonventionen har kränkts av en konventionsstat.

Västerås stad har lanserat ett nytt barnrättsverktyg som alla medarbetare som jobbar med barn ska kunna använda sig av. Barnrättsverktyget består av tre metoder för att bedöma barnets bästa. Metoderna innehåller instruktioner som steg för steg hjälper medarbetaren att bedöma barnets bästa.

Förtroendevalda politiker ska få bättre koll på vad ett barnperspektiv innebär och konkreta verktyg för att kunna omsätta barnkonventionen i politiska beslut. Detta genom en ny utbildning som Stiftelsen Allmänna Barnhuset startat i samarbete med SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Räddningsmissionen har med stöd av Allmänna arvsfonden tagit fram ett stöd och kunskapsmaterial för de biologiska barnen i familjehem. – Det blev väldigt tydligt under projektets gång att här fanns en kunskapslucka, säger projektledare Annika Leckström.

Placerade barn behöver mer stabilitet och långsiktighet i sina placeringar. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny kartläggning, som omfattat 94 000 barn och ungdomar som varit placerade under uppväxten.

I en ny studie har forskare vid Lunds universitet utvärderat en utbildning kring trauma som erbjuds av Rädda barnen. Resultaten visar på positiva – om än kortvariga – effekter på familjehemsföräldrarnas förmåga att hantera och förstå trauman.

Ibland kan det vara bäst för ett barn att placeras hos en släkting eller annan närstående, i ett så kallat nätverkshem. Socialstyrelsen har tagit fram broschyren "Att vara nätverkshem" som finns nu på flera språk och är gratis att ladda ner.

Socialstyrelsen ska utveckla stödet till kommunerna så att kommunerna i sin tur ska kunna ge bättre stöd och kontakt till sina familjehem, i syfte att utöka antalet familjehem och förbättra kunskapen inom familjehemsvården.

Både familjehem och socialtjänst behöver ha bättre - och samma kunskap - kring NPF-diagnoser för att minska risken för ett sammanbrott när väl placering skett. – Om man går in i familjehemsuppdraget med rimliga förväntningar blir det bättre både för familjehemmet och barnet, säger Carolina Lindberg Wiman, som är aktuell med den nya boken ”Familjehem för barn med NPF – handbok för socialtjänst, familjehem och konsulenter”.