Artiklar

Södra Vätterbygdens frivilliga samhällsarbetare är den största av RFS:s lokalföreningar med omkring 600 medlemmar.

Trots stora behov är det svårt för många kommuner att hitta nya familjehem. – Helst skulle man ju vilja ligga steget före, säger Marie-Louise Hansson, familjehemssekreterare i Bjuvs kommun.

I Karlstad har man under det senaste året fått allt svårare att rekrytera familjehem till de yngre barnen, upp till sex års ålder.

I Karlstad kommun har nya familjehem möjlighet att få stöd och hjälp av en mentor från ett mer erfaret familjehem. – Hittills har vi haft ett par stycken som provat detta och är nöjda. Många familjehem hittar också varandra via våra regelbundna träffar, berättar Karin Thyselius, socialförvaltningen, Karlstad kommun.

RFS, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, vill synliggöra alla de som varje dag ”jobbar i det tysta” och förbättra stödet för uppdragstagarna. Allt för att de som är i behov av stödet ska få en så rättssäker insats som möjligt.

På socialtjänsten i Karlskoga kommun arbetar Tarja Edström och Ida Långh. Tarja är familjehemssekreterare och har fokus på att stötta familjehemmet, medan Idas fulla fokus som barnhandläggare, ligger på barnet.

Förra året lades stora ideella krafter i Upplands Bro norr om Stockholm på att hitta frivilliga familjehem åt de ensamkommande flyktingbarn som kommit till kommunen. Nu jobbas det hårt för att försöka hjälpa ungdomarna att hitta jobb.

Som jourhem tar man ofta emot barn som behöver placeras snabbt. Men det är viktigt att ändå försöka göra en bra matchning, i de fall det är möjligt, särskilt om barnet varit placerat tidigare.

Mikaela Ivis har vuxit upp som biologiskt barn i ett familjehem. Idag är hon själv familjehem och brinner för att hjälpa tonårstjejer som har det svårt.

I TFCO är fokus på det som fungerar och grundinställningen är att alla människor kan lära sig nya saker och beteenden om de ges rätt förutsättningar och får stöd och uppmuntran.

Kontaktfamiljen Anna och Susanne har två egna barn på 6 respektive 3,5 år. Båda två jobbar och då deras egna barn är relativt små känner de sig ännu inte redo för ett heltidsuppdrag som familjehem. Deras engagemang för att hjälpa barn i utsatta situationer går dock inte att ta miste på och för drygt ett år sedan blev de kontaktfamilj åt Norrköpings kommun för en flicka som knappt är året yngre än parets egen son.

Mia och barnen hade nu levt gömda i ett år. Det pratades såklart om Mia i släkten och det hon gjort. Hon stod upp för sina barn och sig själv och överlevt. Hon hade banat väg för många kvinnor i släkten.

Att få möjlighet reflektera över och prata om händelser och känslor är viktigt för alla som arbetar med människor. Dock används begreppet handledning ganska slarvigt och många tror att de har fått handledning när det egentligen varit fråga om råd och stöd och uppföljning av barnet, förklarar handledaren Maria Magnusson.

Rapporten om vuxna biologiska barn är andra delen i Familjehemspoolens undersökning om biologiska barns önskan om stöd från Familjehemspoolen.

Familjehemmens ställning behöver stärkas och de behöver få fler rättigheter. Det är något som föreningen FaCO, Familjevårdens Centralorganisation, arbetar för. I år är det dessutom 35-års jubileum för föreningen.

För den som vill hjälpa ett barn eller en ungdom några dagar i månaden finns uppdrag som kontaktfamilj eller kontaktperson. Av dessa är kontaktfamilj det mest omfattande uppdraget, som innebär att ett barn kommer och bor i familjen en eller två helger per månad.

Skaran som samlas vid middagsbordet om kvällarna hemma hos Niklas och Anette Sundén kan se olika ut från dag till dag, till och med från timme till timme. De är nämligen både familjehem och jourhem och vet aldrig riktigt hur nästa dag kommer att se ut.

Stödet till de biologiska barnen är ett område som är eftersatt inom familjehemsvården. Det finns kunskap om handledningens betydelse till familjehemsföräldrar men information kring vad och vilket stöd de biologiska barnen i familjehem har behov av saknas.

Om man har möjlighet att med kort varsel ta emot ett barn i kris i sitt hem kan man ansöka om att bli jourhem.

Helena Eklund har alltid plats, både i sitt hem och i sitt hjärta, för de barn som akut behöver en plats att bo på och någon som ger dem omsorg.

I nya skrifter från RFS, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, tydliggörs vad en god man för ensamkommande gör och inte gör. Den ena skriften är riktad direkt till barnen, för att öka deras kunskap och delaktighet i det som händer runt dem.

Från att ha anmält sitt intresse för att bli familjehem tills dess att man får ta emot sitt första barn, väntar en lång utredningsprocess med flera samtal och en djupintervju. Syftet är att man ska få bättre förståelse för uppdraget innan man åtar sig det.

Diana Ivis hem är nästan alltid fullt av barn. Sedan 24 år tillbaka är hon och hennes man familjehem och på dagarna är hon även dagmamma.