Marie har haft sitt hem öppet i nästan 20 år

Att vara kontaktfamilj innebär att man tar emot ett barn eller en ungdom i sitt hem under en eller ett par helger i månader. Som kontaktperson träffar man ett barn eller en ungdom någon gång i veckan för sällskap eller aktivitet tillsammans. Man kan gå ut och fika eller gå på bio. 
– Det är ett jättebra sätt att börja engagera sig om man inte har tiden som krävs för att bli familjehem, säger Marie Larsson.

Marie Larsson har varit kontaktfamilj och kontaktperson i snart 20 år.

Hon och hennes familj har tagit emot barn och ungdomar i sitt hem i Upplands Väsby i snart 20 år och flera av dem är idag som en del av familjen trots att många år har gått sedan uppdraget avslutats.

Fortsatte att engagera sig för barn och unga
Det hela började med att Marie gärna ville ha barn men inte fick något. Strax efter att hon fått det första uppdraget som kontaktfamilj åt en flicka blev hon själv gravid, men trots att hon fick ett eget barn ville hon fortsätta engagera sig för barn och ungdomar som har det svårt hemma eller där föräldrarna behövde avlastning.
– Hur mycket tid uppdraget tar beror på vad man gör det till. En del uppdrag har varit en helg i månaden, andra några timmar.

Det viktigaste innan man tar ett uppdrag är att viljan och engagemanget finns, då brukar det mesta lösa sig, menar Marie Larsson.
– Det är tufft ibland, speciellt när man vet att barnet har det svårt hemma och man vill göra så mycket för att hjälpa barnet att få det bättre, säger hon.
– Samtidigt så ger det väldigt mycket, man får många fina relationer och inser verkligen hur bra man har det. Det ger jättemycket att se barnen växa upp.

Tänk igenom lämplig ålder
Något som är bra att tänka igenom innan uppdraget är vilken ålder på barn man vill ta emot om man själv har egna barn.
– Det finns både fördelar och nackdelar med att ta emot barn som är i samma ålder som ens egna barn. Är det tonåringar tycker jag nog att man ska ta emot barn av samma kön som ens eget barn, säger Marie.

Att ha realistiska förväntningar på uppdraget är viktigt och där behöver socialtjänsten bli bättre på att informera både den som tar ett uppdrag och den som får en insats beviljad vad det innebär.
– Det har hänt att jag har fått uppdrag där föräldrarna inte alls har förstått vad uppdraget innebär. De trodde att jag skulle åka med barnet till lekland, Gröna Lund och allt sådant som de själva inte hade råd med – och riktigt så funkar det ju inte!

Genom åren har Maries engagemang sträckt sig utanför kontaktfamiljsramarna. För tillfället agerar hon jourhem åt ett akutplacerat barn, men det tillhör undantagen.
– Jag har ett vanligt jobb så det är svårt för mig att engagera mig på heltid, säger hon.