”Skulle vilja ligga steget före och ha familjehem i kö – inte tvärtom”

Trots stora behov är det svårt för många kommuner att hitta nya familjehem. – Helst skulle man ju vilja ligga steget före, säger Marie-Louise Hansson, familjehemssekreterare i Bjuvs kommun.

Publicerad 3 oktober 2019
Att rekrytera nya familjehem har blivit allt svårare i många kommuner.

Bjuv är en mindre kommun i nordvästra Skåne med drygt 15 000 invånare. Här finns ungefär 40 familjehem och jourhem, och flera barn i kö som väntar på att bli placerade.
– Jag tycker att det har blivit svårare de senaste fem åren att rekrytera nya familjehem, samtidigt som man också väntar längre innan man beslutar om en placering idag, vilket gör uppdraget mer komplicerat och ännu svårare att hitta en passande familj för just det enskilda barnet, säger Marie-Louise Hansson.

Marie-Louise Hansson, familjehemssekreterare i Bjuvs kommun

– Vi har flera barn i kö och även om vi under de senaste månaderna lyckats rekrytera tre nya familjehem så täcker det inte de behov vi har, fortsätter hon.

– Helst skulle man ju vilja ligga steget före och ha familjehem i kö och inte tvärtom, men dit är det tyvärr långt för oss, tillägger Marie-Louise Hansson.

Bjuvs kommun är inte ensamma om att ha svårigheter i att rekrytera familjehem. En rundringning som familjehemmet.se gjort till ett antal kommuner visar att det är ett genomgående problem i många svenska kommuner.
– Vi har jättesvårt att hitta familjehem med de kvaliteter som vi vill ha, framförallt som ligger nära Stockholm. Det finns en del som hör av sig, men det är inte alla som lever upp till kraven. Erfarna familjehem är svåra att hitta, säger Lena Boman Gustavii, familjehemsrekryterare i Huddinge kommun.

Linda Söderlund är familjehemssekreterare i Mörbylånga kommun på Öland och beskriver svårigheter att som liten kommun stå sig i konkurrensen mot andra större kommuner.
– Ett dilemma för oss som liten kommun är att det kan ta tid innan vi har en passande placering för ett nyutrett familjehem och då hinner de ofta gå vidare och söka sig till andra kommuner och vi måste börja om på nytt med att utreda nya familjehem. Vi är väldigt tacksamma över den insats som våra familjehem gör, säger hon.

Anne Aronsson, grundare av familjehemmet.se, blev familjehem för 15 år tillsammans med sin familj.
– Att bli familjehem var något vi hade funderat på länge och kände att det var något som skulle passa oss. Vi kontaktade några kommuner, varav en hörde av sig ganska snart och vi påbörjade en utredning. Det var några nervösa månader. Duger vi, är vi bra föräldrar, tycker och tänker vi rätt? Vi hade då en egen liten flicka på 5 år. Vi blev godkända och efter en lång väntan flyttade en liten tjej in hos oss, berättar Anne.

Anne Aronsson, grundare familjehemmet.se

Första tiden beskriver hon som kaotisk. Många känslor och tankar snurrade, men även funderingar på om man tagit rätt beslut.
– Man har ju ingen aning om hur det kommer att bli. Även om vi pratade mycket så blir det inte ”på riktigt” förrän barnet kommer. Vi hade en bra handledare som stöttade oss när vi hade funderingar och som hjälpte oss när det uppstod problem, fortsätter Anne.

Något år senare flyttade även en liten kille in i familjen.
– Åren går fort och mycket händer. Det har varit väldigt tuffa år, men trots allt vi genomgått ångrar vi inte vårt beslut. Det är otroligt roligt att se alla framsteg som barnen gjort under de här åren och veta att man gjort allt man kan för att de ska ha en välpackad ryggsäck på vägen mot vuxenlivet.

Barn som placeras har alltid en ryggsäck med sig. Beroende på vad barnet upplevt tidigare i livet, så kan den ibland vara tung. Det är viktigt att man har pratat mycket om vad det kan innebära att bli fler i familjen innan man blir till exempel familjehem. Som familjehemsförälder har man det lilla extra tålamodet och ett engagemang utöver det vanliga. I mångt och mycket så fungerar man som en vanlig förälder. Man delar dock föräldraskapet med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten, så det är viktigt att man är öppen för att samarbeta för att det ska bli en så bra tid som möjligt för barnet i familjen.

Anmäla intresse

För att bli familjehem, kan man exempelvis vända sig till socialtjänsten i sin hemkommun, eller anmäla sitt intresse på familjehemsbanken.se som är en mötesplats på nätet för personer som är intresserade av uppdrag och handläggare inom kommuner och olika företag som till exempel söker familjehem.

Erfarenhet av barn är bra men det viktigaste är att det finns en trygg och stabil tillvaro, utrymme, gott om tid och tålamod och kärlek. Innan man kan bli uppdragstagare så måste man genomgå en utredning och lämna utdrag från olika register, exempelvis polisens belastnings- och misstankeregister.

Det behövs inte bara familjehem utan även jourhem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner.

Ett jourhem ska med kort varsel kunna ta emot ett barn som av olika anledningar omedelbart måste lämna sin familj. I jourhemmet stannar barnet vanligtvis en kortare tid, under tiden som socialtjänsten gör en utredning för att ta reda på vad som är bäst för barnet i ett lägre perspektiv.

Som kontaktfamilj tar man emot ett barn till exempel en eller två helger per månad. Uppdraget handlar om att erbjuda en trygg miljö, inkludera barnet i det vanliga familjelivet och att vara ett stöd för barnet på olika sätt, utifrån vad barnet behöver. Uppdraget sträcker sig ofta över längre tid och kan pågå i flera år.

Kontaktperson är ett uppdrag där man ger stöd och är en vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen. Man träffas och gör något tillsammans, till exempel promenerar, fikar, går och handlar, går på bio, teater eller ser på en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.

Mer information om uppdragen finns på familjehemmet.se, Du behövs!

Föregående Nästa