Oro och ångest

Vad är oro och ångest?
Ångest är en stark känsla av oro som känns i kroppen. Det kan upplevas på olika sätt, till exempel som ett tryck över bröstet eller att hjärtat slår hårt och fort. Det kan ske ibland eller ofta och hålla i olika länge. Det du upplever är obehagligt, men går över och är inte farligt.

Att ibland känna oro är naturligt. Du kan känna oro och ångest om du är deprimerad, förlorat jobbet, får ett allvarligt sjukdomsbesked eller ska göra något svårt. Att veta vad ångesten beror på kan göra det lättare att stå ut., men om du är orolig utan att det finns något som faktiskt är farligt och oron är så stark att den begränsar dig i vardagen, kan du behöva hjälp.

Ångest är reaktioner från nervsystemet som du inte kan styra själv, ett slags ”överlevnadsreaktion”. Kroppen uppfattar något som hotfullt och bildar adrenalin och stresshormoner för att hantera situationen. Panikångest är till exempel en stark oro som kommer plötsligt utan förvarning. Det kan hända i skolan, på bussen eller i en annan vanlig situation. Det är ofta väldigt skrämmande och du kanske tror att du ska dö. Men ångest är inte farligt och går över av sig självt. Av rädsla för att få en ångestattack är det lätt att du försöker undvika situationer där du tror att du ska få ångest. Men det är ingen lösning på sikt.

Utredning och behandling
Ibland är ångesten så stark att du inte klarar vardagen. Du kanske försöker lindra ångesten med alkohol och droger eller skadar dig själv för att stå ut. Då finns det hjälp att få. Kontakta din vårdcentral eller om du är ung, elevhälsan i skolan eller en ungdomsmottagning. Du kan också söka direkt till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller till barn- och ungdomspsykiatrin. Har du tankar på att ta ditt liv ska du söka direkt till en akutmottagning eller ringa 112.

Ångest kan bero på många saker. En del människor har en ökad sårbarhet som gör att de reagerar starkare på händelser och är sämre rustade att hantera stress. Sårbarheten kan bero på serotoninbrist i hjärnan. Det kan också finnas utlösande faktorer som till exempel långvarig stress, sjukdom och sömnlöshet.

Det finns saker du kan göra själv för att hantera ångesten, men det kan ta tid att hitta strategier i vardagen som fungerar. Har du ångest är du ofta extra stresskänslig och har svårt att slappna av och kanske sover dåligt. Stress ökar risken för ångest. Försök vila, sova tillräckligt, röra på dig och undvik alkohol och droger som kan förvärra ångesten. Hitta sätt som fungerar för dig för att bryta sinnesstämningen. Du kan ta en promenad, se en film eller prata med någon som får dig att tänka på annat.

Det finns olika slags behandling för ångest och det är individuellt vilken metod som fungerar bäst. Det vanligaste är samtalsterapi och/eller läkemedel. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en metod som visat sig ge goda resultat. I KBT får du bland annat stöd i att exponera dig för obehagliga känslor steg för steg.

Samtalsterapi, men också fysisk aktivitet och avslappning, kan kombineras med läkemedel. Vanligast är antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-läkemedel, som ska användas med försiktighet på grund av risken för biverkningar. Bensodiazepiner är beroendeframkallande. Under de första veckorna med antidepressiv behandling kan en del uppleva ökad ångest och kan då behöva ytterligare behandling och uppmärksamhet.

Att leva med oro och ångest
Ångest kan göra dig rastlös, lättirriterad och ledsen. Ansträngningarna för att undvika ångesten tar mycket energi och skapar ny ångest. Det kan vara svårt att visa sin ångest för andra och många isolerar sig från vänner, platser och aktiviteter.

För anhöriga och vänner är det svårt att stå bredvid och inte veta hur man bäst är ett stöd. Att både ta personens rädslor på allvar och samtidigt uppmuntra personen att utmana rädslorna är svårt. Du kan försöka ta reda på så mycket du kan om sjukdomen, lyssna aktivt och kanske föreslå behandling. Här är några tips som kan vara bra att tänka på från Svenska ångestsällskapet:

  • Kritisera inte – ångesten är inte inbillad
  • Uppmuntra – skuldbelägg inte
  • Bakslag – bli inte besviken om försöken misslyckas
  • Framsteg – var observant på dem och lyft fram dem
  • Exponering – föreslå att ni kan träna tillsammans, men tvinga inte
  • Medbestämmande – låt din vän få möjlighet att själv bestämma och ta ansvar

Som närstående kan du också söka anhörigstöd och få hjälp från kommunens socialtjänst. Stödet varierar, men vanligt är någon form av samtalsstöd.


Källa/Länkar

1177 - Ångest – starka känslor av oro
bup.se - Stress, oro och ångest
Mind - Ångest
Infoteket om funktionshinder - Vad är ångestsjukdom och vad kan man göra?
Ångestförbundet - Du som är anhörig