Depression

Alla kan känna sig ledsna och nedstämda ibland, det hör till livet. Men om nedstämdheten är ihållande och påverkar vardagen kan det vara fråga om en depression. Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression, men det finns hjälp och behandling.

Depression yttrar sig på flera sätt. Den kan påverka:

  • Känslorna. Du är ledsen, irriterad, känner ångest, brist på framtidstro och att inget egentligen berör dig.
  • Tankarna. Du är negativ, tappar lusten och är känslig för egna och andras krav.
  • Kroppen. Du sover dåligt, har ingen energi, får ont i magen, huvudvärk och förlorar aptiten.
  • Beteendet. Du undviker sådant som du brukar tycka om, har svårt att koncentrera dig och komma ihåg. Du orkar inte skola eller arbete och det är inte ovanligt att använda alkohol och droger.
  • Relationer. Du får problem med nära relationer, till föräldrar, partner och kompisar.

Att vara deprimerad är att ha en allvarlig sjukdom. Drygt hälften av dem som får en depression riskerar att bli sjuka igen. Hur mycket du känner av depressionen varierar. För några går det i vågor, andra känner nedstämdhet hela tiden. Depression kan delas upp i lätt/lindrig, medelsvår/måttlig och svår depression. Vid lätt depression fungerar du oftast socialt och praktiskt, vid svår depression kan du ha svårt att se till dina grundläggande behov, som att äta, dricka och sova, och kan ha förlorat viljan att leva. Om du tänker på självmord är det viktigt att söka hjälp så fort som möjligt.

Utredning och behandling
Den som under två veckor känt sig nedstämd och har fler symptom på depression kan söka hjälp på en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du får träffa en läkare, sjuksköterska, psykolog eller socionom som gör en bedömning. Ett läkarsamtal krävs dock alltid för en diagnos.

Du kan få fylla i ett skattningsformulär där du beskriver dina symptom och svårighetsgraden. Läkarens bedömning görs sedan utifrån samtalet. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som visar att du har en depression. Däremot är det viktigt att utesluta andra förklaringar till dina symptom. Du brukar därför få lämna prover som visar halten av sköldkörtelhormon, om du har blodbrist eller höga kalknivåer i blodet.

Det kan vara svårt att veta orsaken till depression. Man brukar tala om faktorer som biologisk sårbarhet och ärftlighet. Större förändringar i livet, sorg eller problem i nära relationer kan också utlösa depression. Den kan vara ett tidigt tecken på demens och hjärntumör, men också komma utan någon tydlig orsak. Den som tidigare i livet haft svåra upplevelser, t ex kränkningar av olika slag, kan lättare drabbas av depression i vuxen ålder. En depression kan också utlösas av stress, det kallas ibland för en utmattningsdepression. Återkommande depressioner varvat med perioder av överdriven upprymdhet kan betyda bipolär sjukdom, något som måste utredas av en psykiater.

Depression går att behandla med mediciner och olika typer av terapier. Vad som fungerar bäst varierar från person till person. Antidepressiva mediciner kombineras ofta med stödsamtal, t ex psykoterapi. Vid svår depression kan du behöva vård på psykiatrisk klinik. I vissa fall kan du erbjudas elbehandling.

Att leva med depression
Du kan på egen hand minska symptomen vid lättare depression. Det är bra att försöka behålla vardagliga rutiner när det gäller sovtider och aktiviteter, att arbeta eller gå i skolan utifrån ork och förmåga. Sätt upp små och realistiska mål. I början kan det vara att ta sig upp ur sängen, tvätta sig, klä på sig och äta vid regelbundna tider.

Motion har visat sig ha positiva effekter på depression, både förebyggande och lindrande. En halvtimmes träning tre gånger i veckan har en bevisad antidepressiv effekt.

Anhörig
När någon i din närhet mår psykiskt dåligt påverkas du och andra närstående. Du kanske funderar över orsaken till att personen mår dåligt, eller känner skuld. I en familj är det bra att försöka fortsätta att leva som vanligt. Visa att du bryr sig om, att du finns till hands som stöd och ta initiativ till aktiviteter utan att pressa. För att själv orka är det viktigt att du tänker på dina egna behov och kanske söker hjälp. Att prata om dina känslor med en vän, en stödgrupp eller en professionell samtalsterapeut kan göra att det känns lättare.


Källa/Länkar

1177 - Depression
1177 - När barn mår psykiskt dåligt
UMO - Om nedstämdhet
Infoteket om funktionshinder - Vad är depression och vad kan man göra?
Hjärnfonden - Vad är depression?
bup.se - Depression och nedstämdhet