Allt fler barn söker stöd hos Bris

Fler barn än någonsin har fått stöd och hjälp från Bris under förra året. Det visar organisationens egen årsrapport.

Publicerad 16 mars 2020
Bris svarade på drygt 27 000 samtal, mail och chattar från svenska barn och ungdomar förra året, vilket är ungefär två procent fler än 2018.

Många samtal har handlat om självmordstankar, fysiskt våld, sexuella övergrepp och vuxnas missbruk.
– Sverige är ett bra land för många barn att växa upp i, men inte för alla barn och inte alltid. Att de ekonomiska klyftorna ökar, att Sverige har en växande skolsegregation, och att det stöd och den vård ett barn har tillgång till, varierar stort över landet visar på ett samhälle som snarare går i motsatt riktning vad gäller att tillgodose barn sina rättigheter, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris. 

Vanligast är psykisk ohälsa
Jämfört med 2018 tog Bris emot ungefär två procent fler samtal, mail och chattkontakter under förra året, sammanlagt över 27 000 kontakter. Allra vanligaste orsakerna till att barn tar kontakt med Bris är psykisk ohälsa, följt av familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar. Samtal om fysiskt våld har ökat med 22 procent jämfört med året innan och under de senaste tre åren har samtalen om våld ökat med drygt 50 procent. Många vill också prata om sexuella övergrepp, som har ökat med hela 64 procent under de senaste tre åren. 20 procent av kontakterna om sexuella övergrepp handlar också om nätrelaterade frågor

Genomsnittsåldern för att söka kontakt med Bris var 14 år och i 8 av 10 kontakter identifierar sig barnet som tjej.

Oro för klimatkrisen
Nytt för 2019 är att fler barn som sökt stöd hos Bris för sitt dåliga mående också lyft en djup oro för klimatförändringarna, i takt med att det seglat upp som en stor fråga i den allmänna debatten. I de samtalen är oron ofta panikartad och ständigt närvarande. Barn beskriver en maktlöshet inför klimatkrisen, en besvikelse på vuxna som inte tagit sitt ansvar och en ilska och frustration över att inte bli tagen på allvar i sin respons på en allvarlig utveckling.

– För att barn ska känna välbefinnande är framtidstro centralt. Barns oro kring klimatkrisen är befogad. Här räcker det inte att hjälpa barn att hantera sin oro, utan vuxna måste backa upp det med faktiska åtgärder. Bris ser att politiker därför tydligare behöver redovisa vilka åtgärder som tas för att minska effekterna av klimatförändringarna och på riktigt involvera barn i skapandet av ett mer hållbart samhälle, säger Magnus Jägerskog.

Föregående Nästa