Familjehemsvården ska kartläggas

– Vi vet inte idag hur många konsulentstödda eller förstärkta familjehem det finns exempelvis, säger forskare Stefan Wiklund som kommer att leda den nya studien.

– Trots att familjehem är den vanligaste insatsformen för placering av barn och unga vet vi egentligen ganska lite om vårdformen idag. Det säger forskaren Stefan Wiklund, som länge sett ett behov av en kartläggning av det slag som nu ska göras.

Stefan Wiklund, forskare på Stockholms universitet, ska leda arbetet med den nya kartläggningen över svensk familjehemsvård. 

– Vi kommer att fråga samtliga kommuner i landet vilka slags familjehemsplaceringar de gör, hur många som är i traditionella familjehem, i förstärkta familjehem och i konsulentstödda familjehem för att kunna kartlägga hur den svenska familjehemsvården ser ut idag, säger Stefan Wiklund.

Finns få kartläggningar
Överlag är familjehemsvården väldigt lite kartlagd och de studier som finns är i många fall över 20 år gamla.
– Då var familjehem ett mer homogent begrepp, idag är det mer diversifierat med flera typer av familjehem och mer behandlingsinriktning, säger Stefan Wiklund.

När alla kommuner har blivit tillfrågade kommer man att välja ut 8-10 stycken där man gör djupare kartläggningar, bland annat genom intervjuer med socialsekreterare och chefer och med de privata aktörerna. Man kommer också att intervjua familjehemsföräldrar som har uppdrag inom privat eller kommunal regi.

Viktigt för att kunna fatta rätt beslut
– Det är viktigt att vi har rätt kunskap och vet hur vårdlandskapet ser ut bland annat för att socialtjänsten ska kunna fatta rätt beslut och därför behövs en sådan här kartläggning, säger Stefan Wiklund.

Kartläggningsarbetet börjar under nästa år och kommer att pågå under totalt tre år, men redan 2021 tror Stefan Wiklund att man kan ha en första delrapport färdig.

Nyligen har Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, beviljat drygt fyra miljoner kronor till studien.