Trots övergrepp i barndomen finns chans till välmående som vuxen

Trots övergrepp och försummelse i barndomen finns det ändå många kvinnor som i vuxen ålder lyckats nå välbefinnande och själva tycker att de mår bra. Forskaren Åsa Källström vill med sin nya studie ge hopp till de familjehemsföräldrar som tar hand drabbade unga flickor.

Publicerad 28 maj 2021
Forskaren Åsa Källström vid Örebro universitet har undersökt välbefinnande hos kvinnor som under barndomen utsatts för våld, försummelse eller övergrepp.

Att som barn bli utsatt för våld, försummelse eller sexuella övergrepp påverkar ofta individen resten av livet. Många mår dåligt även i vuxen ålder, men det finns också de som lyckats hitta tillbaka till ett välbefinnande och idag mår bra.

– Ofta har forskningen fokuserat på dem som det inte gått bra för. Vi ville vända på det och försöka förstå vad det är som gör att en del i vuxen ålder lyckats må bra, säger Åsa Källström, forskare i socialt arbete på Örebro universitet.

Hon har tillsammans med forskarkollegor på Högskolan i Väst och Göteborgs universitet intervjuat ett 20-tal kvinnor i åldrar mellan 30 och 65 år som varit utsatta för någon form av våld eller övergrepp i barndomen och som själva uppskattar att de i dag mår bra.

Av studien framgår att det är en ständigt pågående process för många av de intervjuade att upprätthålla ett välbefinnande. Processen, ett inre förlopp som är nära sammanflätat med kvinnornas övriga livssituation och sociala relationer, kan bestå av fyra dimensioner. Det handlar om att skapa och upprätthålla kontroll i livet, att använda sig av sina inre resurser, att omge sig med betydelsefulla människor och slutligen - att uppnå acceptans. För att få kontroll i livet har kvinnorna till exempel gjort strategiska val i livet. Det handlar om utbildning, familjebildande och val av meningsskapande aktiviteter. Studien visar också tydligt att många av kvinnorna aktivt bearbetade det som hänt tillsammans med professionella parter, andra viktiga personer och sig själva.

Berättelser som berörde
– Det var ganska få yrkespersoner som haft en avgörande roll för de här kvinnorna. Däremot hade ibland andra i personens närhet en väldigt viktig roll, som en väninna, en partner eller en annan vuxen. Jag tror därför att ett familjehem kan ha mycket stor betydelse för ett barn, säger Åsa Källström.

Hon hoppas därmed att studien ger hopp till de familjehemsföräldrar som tar hand om placerade unga flickor som varit utsatta för övergrepp i någon form och att de förstår vilken viktig roll de kan spela för den placerades välbefinnande senare i livet. Bekräftelse och någon som finns där är mycket viktigt för de som är utsatta. En del behöver även professionell hjälp, andra söker stöd i sin närhet istället.

– De här kvinnornas berättelser berörde mig extremt mycket och jag är så tacksam över att de valt att medverka i studien. Min förhoppning är att vår studie kan bidra till ökad förståelse för hur både privatpersoner och olika samhälleliga verksamheter kan stödja våldsutsatta flickor och unga kvinnor i att forma en framtid där de både fungerar och mår bra, säger hon.

Åsa vill gärna forska vidare inom samma spår och hoppas kunna söka medel till att göra en motsvarande studie med män för att sedan kunna jämföra resultaten.

– Jag tror att vi skulle hitta en del skillnader. Vi har också skrivit en vetenskaplig artikel som handlar om välbefinnande och hur kvinnorna beskriver sitt välbefinnande och de försakelser som en del av dem har tvingats göra.

Föregående Nästa