Insatser i skolan fungerar men behöver utvecklas
Skolfam och andra liknande insatser fungerar bra för att höja placerade barns skolresultat. Men modellen behöver utvecklas för att även kunna hjälpa barnen med oro och ångest, enligt en ny avhandling.
Att familjehemsplacerade barns skolresultat ofta är lägre än ickeplacerades har man vetat länge. Rikard Tordön, som nyligen disputerat vid Linköpings universitet, har genom kartläggningar visat att familjehemsplacerade får sämre resultat inom exempelvis matematik och språk. Intelligensen är också lägre hos de placerade barnen, i snitt runt tio procent, jämfört med ickeplacerade barn i samma ålder. De barn som får insatser, som Skolfam, som stöd i sitt skolarbete kan höja sina resultat rejält bland annat vad det gäller problemlösning och läsförståelse, så kallad högre exekutiv förmåga.
Rikard Tordön har disputerat med en avhandling om familjehemsplacerade barns skolprestationer.Däremot ser man ingen skillnad i lägre exekutiv förmåga och känslomässigt påverkade förmågor exempelvis avkodning och impulskontroll, oro och ångest hos de barn som får en Skolfam-insats mot dem som inte får det.
– Där behöver vi hitta sätt att utveckla modellen så att vi även kan jobba med de här barnens oro och ångest, som ofta påverkar prestationen i skolan, säger Rikard Tordön.
Fått fler detaljer
Med Rikard Tordöns nya avhandling bekräftas tidigare forskning ytterligare och ännu fler detaljer till vad det är som gör att skolresultaten blir sämre och hur vi kan hjälpa de här barnen. Skolfams betydelse befästs ytterligare i avhandlingen, trots det är det fortfarande bara 22 kommuner i landet som jobbar med den här modellen.
– För många mindre kommuner är det svårt att implementera det här arbetssättet, där behöver vi hitta samordningsfunktioner så att små kommuner kan gå ihop och bilda Skolfam-team som jobbar över flera kommuner, säger Rikard Tordön.
Genom att jobba samlat med stöd och kartläggning av familjehemsplacerade barn kan risken för att de senare i livet ska hamna i exempelvis missbruk, kriminalitet eller psykisk ohälsa i det närmaste halveras.
Känner tillit till professionella
Avhandlingen visar också att elever i samhällsvård känner mindre tillit till de vuxna som finns i deras hem (familjehem), i jämförelse med icke samhällsvårdade barn. Ett av fem barn i samhällsvård uppgav att det är svårt att vända sig till sina familjehemsföräldrar. Däremot hyser barnen förtroende för lärare, skolsköterska och professionella inom sjukvården.
– Att barn i samhällets vård har förtroende för professionella är positivt. Då har vi hittat en kanal för att nå de här barnen, säger Rikard Tordön.
Han kommer under senare delen av sommaren och början av hösten att arbeta med en populärvetenskaplig version av avhandlingen som beräknas vara färdig i oktober.
