”Familjehemsföräldrar behöver mer stöd i att hjälpa till i skolarbetet”

Hilma Forsman har undersökt samband mellan en placering och skolresultatet och hur man med olika insatser kan förbättra för barnen. Hon har med sin avhandling på olika sätt, befäst tidigare forskning om att familjehemsplacerade barn generellt sett har sämre skolresultat än dem som inte varit placerade.

I avhandlingen ingår två studier baserade på analyser av redan insamlad data om personer som är vuxna idag, men som har varit placerade någon gång innan tonåren, där man även kunna se hur de sämre skolresultaten påverkat senare i livet.

Hilma Forsman, Stockholms universitet, har kartlagt hur viktigt det är med tidigt stöd och insatser i skolarbetet för barn som är familjehemsplacerade. Foto: Rickard Kihlström

Resultaten visade att samhällsvårdsgruppen hade sämre utbildningsutfall över livsförloppet. På det stora hela skiljde sig dock inte deras utbildningsvägar så mycket från deras jämnårigas.

– Vi kunde se att det sett över ett livsperspektiv för den här generationen inte hade påverkat lika mycket som vi ser att det gör idag. Men då var det inte heller lika vanligt att man gick i gymnasiet eller vidare till högre studier som det är idag, kommenterar Hilma Forsman.

Positiv respons på Letter Box Club
I avhandlingen ingår också två studier där två olika stödinsatser har studerats, Letterbox Club samt paired reading. Letterbox Club är en relativt ny insats i Svergie där den placerade får ett bokpaket hemskickat varje månad för att uppmuntra till läsning och lästräning.

– Vi har överlag fått positiv respons på den här insatsen, både barn och familjehemsföräldrar har sagt att de är väldigt nöjda. Även om det är en insats riktad till barnen så har vi sett att det har skapat engagemang hos många av familjehemsföräldrarna. Man har suttit tillsammans och läst och vi kan se att det har en liten, men ändå positiv inverkan på barnens testade läsförmåga, säger Hilma Forsman.

Den andra insatsen som studerats, paired reading, är ett program där placerade barn läste tillsammans med sina familjehemsföräldrar utifrån en strukturerad parläsningsmetod. Även denna var till stor del uppskattad och kunde ha en positiv inverkan på läsförmågan.

– En viktig del i de här insatserna är familjehemsförälderns engagemang och attityd till detta. Generellt behöver socialtjänsten göra mer för att hjälpa familjehemmen att stötta sitt placerade barn i skolarbetet. Socialtjänsten behöver också jobba mer med att kartlägga barnens kunskaper för att kunna förmedla det till familjehemmet så att de på bästa sätt kan hjälpa barnet i skolarbetet, säger Hilma Forsman.

Bör verka tidigt för skolstöd
Avhandlingen visar att det finns exempel på lovande skolstödjande insatser och att socialtjänsten bör verka för att placerade barn får tidigt och återkommande skolrelaterat stöd, men resultaten pekar också på vikten av att arbeta med vuxnas attityder till, förväntningar på och engagemang i barnens skolgång.

– Vi kunde även att se att de biologiska föräldrarnas attityd till skolgång kunde påverka det placerade barnet på ett positivt sätt, så man kan tänka sig att man även behöver jobba med hur man kan stötta biologföräldrarna kring detta, säger Hilma Forsman.

Sammantaget visar avhandlingen att förbättringar av samhällsvårdade barns utbildningsutfall kan vara en möjlig väg för att också förbättra deras framtida utveckling, en väg som tidigare till stor del har förbisetts.