Enköping har utvecklat en egen modell för att stötta de placerades skolgång

För två år sedan bestämde sig Enköpings kommun för att satsa på familjehemsplacerade barns skolgång och anslöt sig till Skolfam, som är ett rikstäckande samarbete med en egen arbetsmodell för att stärka placerade barns skolgång.

Christel Berghänel och Åsa Sjölund jobbar med att stärka placerade barns skolgång i Enköpings kommun.

– Från början jobbade vi helt efter Skolfam-modellen. Det fanns mycket i detta som var nytt, bland annat för oss inom skolan att samverka med socialtjänsten. Vi fick upp ögonen för saker vi inte tänkt på tidigare, berättar Åsa Sjölund, specialpedagog i Enköpings kommun.

Egen modell med Skolfam som grundbult
17 barn i grundskoleålder ingick i Skolfam från starten men ganska snart insåg man att det fanns barn som föll utanför ramarna för Skolfam, men som man ändå ville jobba med. Därför började man att utveckla en egen modell där Skolfam är en av grundbultarna men där man byggt på med egna moduler för att kunna hjälpa bland annat HVB- och jourhemsplacerade, som normalt faller utanför Skolfam-ramarna.

– Skolfam är en väldigt bra modell som har fått upp ögonen på oss och väckt många tankar och idéer. I de fall det funkar kommer vi att köra Skolfam-modellen rakt av, men för de barn som faller utanför eller har andra behov jobbar vi med egna lösningar, säger Christel Berghänel, projektledare för skolteamet i Enköpings kommun.

En individuell skolplan ska på sikt upprättas för alla av Enköpings kommun placerade barn, alltså även barn som är placerade i familjehem i andra kommuner.

– Som utgångspunkt har vi Skolfam och har man börjat med Skolfam på en elev som sedan exempelvis blir HVB-placerad, väljer vi att fortsätta med att arbeta med eleven även om denna elev enligt Skolfam-modellen faller utanför när HVB-placeringen startar, berättar Åsa Sjölund.

Skolfrågorna lyfts tidigare
Genom Skolfams samverkan mellan olika yrkesgrupper har man även kunnat identifiera behov hos barnen som man inte upptäckt tidigare och som man kunnat tillgodose för att barnet ska må bättre och prestera bättre i skolan.

– Dessutom lyfts skolfrågorna mycket tidigare nu än tidigare. Vi har börjat förbereda för en samverkan med utredningsteamet för att diskutera skolfrågorna redan i utredningsskedet. Om en elev måste byta skola på grund av en placering så finns vi från skolteamet med och stöttar under överflyttningen, berättar Åsa Sjölund.

Ger verktyg till andra pedagoger
En annan viktig del i skolteamets arbete är att ge andra pedagoger verktyg för hur de ska kunna stötta och hjälpa de placerade barnen.

– Men det är inte bara de placerade som drar nytta av den kunskapen. Förhoppningsvis kan pedagogerna använda sina kunskaper för att stötta även andra elever i skolarbetet, säger Åsa Sjölund.

Enköpings kommun har också tillsatt en insats med en så kallad studiecoach för ett barn som hjälper hen i skolarbetet efter skoltid men utanför hemmet.

– Insatsen har slagit väldigt väl ut för det här barnet. Vi försöker att ge familjehemmen verktyg för att stötta barnen i skolarbetet men med en studiecoach kan vi ge ytterligare stöd och hjälp. Det är också ett exempel på hur vi försöker hitta kreativa lösningar som är anpassade efter barnets individuella behov, säger Christel Berghänel. 

Hoppas på en permanent lösning
Projektet med Skolfam är treårigt, men man hoppas att även efter att projekttiden tagit slut kunna fortsätta sitt arbete och även utveckla detta.

– En dröm vore att kunna erbjuda Skolteamet som insats till alla barn som socialtjänsten har kontakt med, oavsett om man är placerad eller bor kvar hemma, fortsätter Christel Berghänel.