”Vi kan sätta ord på saker som de faktiskt är och inte generalisera”

Fyra socialsekreterare jobbar i det så kallade ”Utredningsteamet” i Jönköpings kommun. Utredningsteamet kallas in när det gäller de svårare fallen, ibland direkt när en utredning startas och andra gånger när man gjort en utredning men inte kommit vidare av olika orsaker.
– Med det arbetssätt som vi har kan vårt arbete ersätta utredningshem, berättar Ida Källner, en av de fyra som ingår i Utredningsteamet.

Ida Källner är en av fyra socialsekreterare som ingår i Utredningsteamet i Jönköpings kommun.

Tillbringar mycket tid i hemmet
Att göra barnets röst hörd och sätta barnets perspektiv i första rummet är en väsentlig del i arbetet. Därför tillbringar socialsekreterarna i Utredningsteamet mycket tid med att observera i familjernas hemmiljö.
– I genomsnitt tillbringar vi mellan 12 och 15 timmar i hemmet med observationer. På det sättet blir det lättare för oss att konstatera vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra kring barnet. Det ger en mer rättvis bild av hur barnet har det hemma och många gånger har det faktiskt även kunna mildra den oro som socialtjänsten haft för barnet när vi kunnat följa det under en längre tid än vid ett vanligt hembesök. Det ger oss också en bättre möjlighet att skräddarsy insatser för familjen med fokus på just de delar som fungerat mindre bra, säger Ida Källner. 

Viktigt att föräldrarna förstår socialtjänstens oro
Utredningsteamets arbete grundar sig på tre ben kan man säga. Förutom observation jobbar man också med aktkartläggningar och strukturerade föräldraintervjuer.
– Även i intervjuerna försöker vi tänka på barnperspektivet. Det händer ofta att socialtjänsten fokuserar på att beskriva händelser i familjen, men att man ”tappat bort” barnet. Utredningar tenderar också att ha ett vuxenperspektiv, vi tycker att det är viktigt att beskriva konsekvenserna för barnet. Något som vi sett när vi pratat med föräldrarna är att de ofta inte har förstått socialtjänstens oro. De behöver inte hålla med oss, men det är viktigt att de ska förstår varför vi gör vårt arbete. Vi har jobbat mycket med att göra enkla presentationer och tycker oss se att de har tagit till sig informationen på ett annat sätt. De har själva uttryckt att de tycker sig ha blivit hjälpta av sättet vi presenterat informationen för dem, fortsätter Ida Källner.

Beskriver barnet som rättighetsbärare, inte problembärare
– Vi har möjlighet att sätta ord på saker som de faktiskt är och inte generalisera, fortsätter Ida Källner och tillägger att en viktig aspekt i Utredningsteamets arbete är att inte beskriva barnet som en problembärare utan som en rättighetsbärare.
– Vi tycker att barnets röst har blivit mer hörd i det här sättet att jobba på. Vi gör inte barnsamtalet själva, men när vi går igenom materialet och pratar med föräldrarna lyfter vi barnet på ett annat sätt, fortsätter hon.

Används för barn upp till 12 år
Utredningsteamets modell används på barn upp till 12 år, fokus ligger på barn upp till sju års ålder.
– När det gäller äldre barn jobbar vi mer med föräldraintervjuer och aktkartläggning, eftersom det är svårare att göra observationer ju äldre de är, säger Ida Källner.

Tänket har spridits sig inom hela socialtjänsten
Under de år som Utredningsteamet varit verksamma, sedan 2010, tycker man att barnets röst har gjorts mer hörd i utredningsarbetet och inte bara i teamets egna utredningar utan även generellt i hela kommunen.
– Vårt tänk har spridit sig även till kollegor utanför teamet, man ser vikten av observationer och att läsa vad som tidigare skrivits och har större fokus på att få med barnets perspektiv.