Vårdnadsöverflyttning kändes rätt

Både Lars och Linda hade länge känt att de ville göra något för dem som har det svårt. Lars har ett förflutet som polis och har sett mycket utsatthet i sitt yrke, Linda är förskollärare och brinner för barnens bästa. För sju år sedan påbörjade de sin resa mot att bli familjehem.
– Vi började med att gå på en informationsträff och efter det bestämde sig oss för att vi skulle bli jour- och familjehem, berättar Lars Bergmark.

På grund av personliga omständigheter drog processen ut på tiden och det dröjde fram till våren 2016 innan paret hade gått utbildning och blivit utredda och godkända.
– Vi kände från början att vi ville bli jourhem. Det kändes som ett bra steg in i det här. Att ta sig an en uppväxtplacering tyckte vi kändes som ett lite för stort steg att ta redan från början, fortsätter Lars Bergmark.

Sagt och gjort. Familjen blev godkända som jourhem och förberedde sig för att ta emot sin första placering. Efter en tid hörde socialförvaltningen i Stockholms stad av sig och behövde en akut placering av en nyfödd pojke, omhändertagen enligt LVU. Han var bara en dag gammal och hämtades direkt på BB.
– Från allra första början var tanken att han skulle vara hos oss medan man utredde möjligheterna till en stadigvarande nätverksplacering. Efter ett halvår konstaterade man att en uppväxtplacering i familjehem var den insats som var aktuell för lille Emanuel, säger paret.

Självklart att fortsätta som familjehem
Utan att tveka anmälde sig familjen för att bli Emanuels stadigvarande familjehem.
– Det var självklart. Då hade han bott hos oss i ett halvår och vi hade knutit an till varandra sedan dag ett. Eftersom Emanuel var så liten och inte hade något med sig i bagaget gick det lätt att knyta an för både honom och oss. Vi älskar honom lika mycket som våra egna barn, säger Lars Bergmark.

Lars och Linda har två biologiska döttrar som när Emanuel placerades i familjen var 11 och 13 år gamla. Att involvera dem i processen från första stund var självklart.
– De följde med redan på första träffen och har hjälpt oss jättemycket med Emanuel. De har tagit till sig honom som en lillebror. Han är en självklar del av familjen, säger Linda Bergmark.

För några månader sedan blev Emanuel vårdnadsöverflyttad till familjen Bergmark, vilket innebär att paret blir barnets juridiska vårdnadshavare och har samma rättigheter och skyldigheter gentemot honom som biologiska föräldrar. Det enda som kvarstår för socialtjänsten är försörjningsansvaret.
– Det var en stor dag. Vi är väldigt glada över att ha fått vårdnaden över honom, säger paret.

Engagerade i frågan om tidigare vårdnadsöverflytt
De väckte frågan om vårdnadsöverflytt redan när Emanuel var två år, men det dröjde ända tills Emanuel fyllt 3,5 år innan det blev verklighet. Precis som många andra har paret följt historian om Lilla hjärtat och engagerat sig i frågan om tidigare vårdnadsöverflyttning som nu är uppe för utredning.
– Jag tycker att barnets bästa ska väga tyngre än föräldrars rätt till sitt barn i den här frågan. Det är fruktansvärt att det gick så långt som det gjorde med Lilla hjärtat, jag hoppas verkligen att man kommer fram till ett nytt regelverk, säger Lars Bergmark.

Eftersom Emanuel omhändertogs som nyfödd har han inte någon direkt relation till sin biologiska mamma. Lars och Linda är noga med att Emanuel ska få reda på sin bakgrund, vem han är och vilka som är hans släktingar. Vid en handfull tillfällen har han träffat sin biologiska mamma.
– Kontakten med den biologiska mamman har fungerat bra. Hon har uttryckt tacksamhet över att vi tar hand om Emanuel och har själv insikten om att hon inte kommer kunna ta hand om honom. Vi har även haft kontakt med Emanuels morfar och även med den biologiska pappan som har uttryckt önskemål om att få ha kontakt med Emanuel i framtiden, berättar Linda.

– Vi tycker att det är viktigt att han har de här kontakterna och vet var han kommer ifrån. Vi kommer stötta honom i kontakten med sin biologiska familj, men det finns inga krav på något regelbundet umgänge, förklarar de.

Inte kunnat drömma om att få nyfödd placering
Att Lars och Linda skulle hämta ett nyfött barn på BB hade de aldrig kunnat föreställa sig när de började prata om att bli familjehem.
– Vi hade sagt att vi ville ha ett barn mellan 1-3 år, för att det skulle vara en stor ålderskillnad till våra barn. Men att vi skulle få åka till BB och hämta hade vi aldrig ens kunnat drömma om, säger Linda Bergmark.

Att ett barn omhändertas direkt på BB är ovanligt, men till stor fördel framförallt för barnet.
– Fördelarna är att vi vet precis vad han har varit med om i sitt liv och har inga tidigare upplevelser som vi behöver jobba med. Vi kan fokusera på att ge honom ett trygg och kärleksfullt liv här och nu, säger de.

Lars och Linda har mött förståelse från sina respektive arbetsgivare för sitt val att bli familjehem och jourhem. Linda, som är förskollärare, fick lämna sitt jobb över en natt när Emanuel kom och var sedan hemma på heltid i ungefär två års tid.
– Första halvåret, när han var jourhemsplacerad, var lite svårare eftersom jag då inte kunde säga hur länge jag skulle vara hemma. När vi sedan blev familjehem för honom blev det enklare att planera för mig att gå tillbaka till jobbet och för honom att börja på förskolan, säger Linda Bergmark.

Funderar på ytterligare placering
Båda två har bara positivt att säga om sin tid som familjehem och uppmanar alla som har tid och möjlighet att ta steget. Paret upplever att många är nyfikna på vad det innebär att vara familjehem och att okunskapen generellt i samhället är ganska stor.
– Vi kan bara rekommendera till alla som har möjlighet att bli familjehem.

Paret har nu börjat fundera på att ta emot ytterligare en placering.
– Vi kommer att vara väldigt noga med matchningen. Det måste passa bra med både oss och Emanuel. Han ska börja på ny förskola i höst och vi ska låta honom komma in i det ordentligt innan vi eventuellt börjar tänka på en placering till, säger Lars Bergmark.