Utbildade ”kompisar” hjälper hemmasittare att bryta sin isolering

Många ”hemmasittande” ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt att behålla sina kompisar och en del har inga kontakter alls utanför familjen. Detta vill man ändra på, därför driver ABF Södra Småland projektet Kompisförmedlingen sedan december 2017. Initiativet kommer från intresseorganisationen Attention Kronoberg och barn-och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Region Kronoberg är involverade samt socialtjänst och elevhälsa i de olika kommunerna.
– Det handlar inte om att få ungdomarna tillbaka till skolan, utan vår grundtanke är att de ska få en kompis som de tillsammans med ska jobba för att bryta isoleringen, säger Lena Klarefelt, verksamhetsledare för Kompisförmedlingen och betonar att detta inte är något som ska ersätta andra insatser inom LSS eller SoL.

Målgruppen är ungdomar mellan 13-24 år som är hemmasittare eller har problematisk skol- eller arbetsmarknadsfrånvaro och har, eller där misstanke finns om att det finns, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är bosatt i Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd eller Växjö kommun.
- Det vi gör när vi får in en ansökan till Kompisförmedlingen, är att ringa och prata med vårdnadshavaren för att få en bild av ungdomen vi ska jobba med. Ofta är det vårdnadshavaren som skickat in ansökan, men det kan lika gärna vara en socialsekreterare, skolsköterska eller någon annan som finns i ungdomens närhet, berättar Lena Klarefelt.

Lena Klarefelt, verksamhetsledare på Kompisförmedlingen hoppas att verksamheten ska kunna fortsätta även när projekttiden är slut. 

Därefter görs ett hembesök och inför det har ungdomen eller den unga vuxna, fått fylla i ett självskattningsformulär och fått förbereda sig på de frågor som kommer att ställas under besöket. När någon från Kompisförmedlingen träffat ungdomen och gjort sig en bild av vem hon eller han är, börjar arbetet med att hitta en passande ”kompis”.

Alla ”kompisar” på Kompisförmedlingen har genomgått en två dagar lång utbildning som är skräddarsydd för just kompisuppdraget, de är också minst 18 år, har tystnadsplikt samt har lämnat in papper från polisens belastningsregister.
– I dagsläget har jag utbildat 29 ”kompisar” och av dem är 25 kvar i projektet, berättar Lena Klarefelt. Fler kan komma att utbildas i början av hösten då trycket på att få en ”kompis” är stort.
– Så långt det går försöker jag att matcha ihop ungdomar och ”kompisar” som har liknande intressen eller som på andra sätt passar varandra. Utgångspunkten är att man ska träffas en gång i veckan men att ha kontakt även däremellan, förklarar Lena Klarefelt.

När det går sätter man upp mål tillsammans för vad man vill göra, exempelvis gå ut och ta en fika, gå på långpromenad, spela spel, baka, meka, kolla på film eller liknande och försöker att tillsammans jobba för att nå dit. I andra fall kan det handla om att bara vara tillsammans i samma rum.
– Vi ser gärna att de som blir ”kompisar” själva har erfarenhet av att vara hemmasittare eller hur det är att leva med någon neuropsykiatrisk diagnos, säger Lena Klarefelt, men poängterar att det viktigaste är att man har hjärtat på rätt ställe.

En av fördelarna med just ”kompisar”, istället för kontaktperson som man kan få via kommunen, är bland annat att man är mer noga i matchningsarbetet och att man är inriktad på att skapa en renodlad och tillitsfull kompisrelation.
– Det har varit helt fantastiskt att se vilka framsteg de här ungdomarna har gjort under den här korta tiden som vi har varit igång. Vi har fått fantastisk respons från föräldrar om att deras ungdomar gjort saker tillsammans med sin ”kompis” som de inte gjort på väldigt länge, eller aldrig överhuvudtaget. De flesta uppger att deras ungdom mår bättre sedan ”kompisen” kom in i deras liv. Kompisförmedlingen gör verkligen skillnad, säger Lena Klarefelt.

Kompisförmedlingen är i dagsläget ett treårigt projekt, som pågår till och med december 2020, men Lena Klarefelt hoppas att verksamheten ska kunna permanentas.
– Vi har fått förfrågningar från andra kommuner som också är intresserade av att starta något liknande och vi har så smått börjat jobba på implementeringsprocessen. Till hösten kommer vi att börja jobba med en metodhandbok med lärarhandledning samt kommer att erbjuda en nationell utbildning för de som är intresserade av att lära sig mer om vår metod, säger Lena Klarefelt.