Unik undersökning visar hur barnen upplever sin placering
Majoriteten av de placerade barnen har det bra i sitt familjehem, känner sig trygga och får stöd. Däremot är en hel del av barnen missnöjda med socialtjänsten. Det visar en ny intervjuundersökning som Socialstyrelsen har gjort.
Socialstyrelsen har nyligen presenterat resultatet av den intervjustudie med totalt 341 barn från 57 kommuner, där man tagit reda på hur barnen upplever sin situation under pågående placering. Det övergripande resultatet är att de flesta barnen har det bra i sina familjehem. De känner sig trygga och får stöd och hjälp av familjehemsföräldrarna, både känslomässigt och praktiskt. Så gott som alla barn går i skolan och de allra flesta har fritidsaktiviteter och kompisar som de umgås med på fritiden. De flesta av barnen har också kontakt med sin egen familj och är nöjda med omfattningen av den kontakten.
Fångar barnens situation här och nu
Barnen som intervjuats är mellan 9-17 år och majoriteten av dem är frivilligt placerade enligt SOL, en tredjedel har LVU-placeringar. 4 av 5 bor i traditionella familjehem och resterande femtedel i släkting- eller nätverkshem. Majoriteten av barnen hade varit placerade mer än ett år i sitt familjehem. Knappt vart fjärde barn hade bott i familjehemmet i mer än fem år.
Det unika med denna undersökning är att det fångar in barnens situation här och nu och kan ses som ett komplement till socialtjänstens kontinuerliga individuppföljning. Syftet med studien har varit att låta barnens upplevelser av sin placering bidra till att utveckla den svenska familjehemsvården.
– Förhoppningen är att kunna bidra med djupare kunskap för framtida utveckling, säger Julia Zyto, utredare och delsamordnare på Socialstyrelsen.
Bristfällig information om rättigheter
Även när det kommer till relationen till socialsekreteraren är många barn positiva, men det finns också en större andel som inte har förtroende för sin socialsekreterare och känner sig inte delaktiga. Omkring hälften av barnen har inte heller fått tillräcklig information kring sina rättigheter som placerad.
En liten grupp, totalt ett femtontal, upplever att de är mycket utsatta och varken har en trygg förtroendefull relation till sitt familjehem eller sin socialsekreterare.
Resultatet av den här undersökningen lyfter fram ett förbättrings- och förstärkningsbehov inom flera områden, såsom stärkt barnrättsperspektiv och kontinuitet inom socialtjänsten, stöd och uppföljning av familjehemmen, strukturerat stöd kring hälsa och skola samt bättre kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även om många barn har positiva upplevelser av relationen till sin socialsekreterare pekar undersökningens resultat ändå på att placerade barns relation till socialtjänsten, rätt till delaktighet och inflytande kan behöva stärkas ytterligare.
