Stödet till barn som blir utsatta för misshandel behöver bli bättre

Hälften av barnen är inte nöjda med stödet som de har fått. Det framgår av en ny rapport som Stiftelsen Allmänna Barnhuset står bakom.

Publicerad 30 april 2020
Hälften av de våldsutsatta barnen är inte nöjda med det stöd som de har fått, visar en kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Våld mot barn är ett gigantiskt folkhälsoproblem som innebär stora konsekvenser för såväl enskilda barn och deras anhöriga som för samhället i stort. Nästan var tionde barn i Sverige har utsatts för minst tre sorters våld, visar en kartläggning som Stiftelsen Allmänna Barnhuset gjort bland över 4 000 elever i årskurs nio och gymnasiet. De sorters våld som ingår i kartläggningen är fysiskt, psykiskt, sexuellt, försummelse eller att ha upplevt våld mellan vuxna i familjen. Samma elever hade även ofta utsatts för grövre och upprepad misshandel.

"Multiutsatta barn - om barn som utsatts för flera typer av barnmisshandel" är en ny rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 

Merparten av de som är utsatta berättar för en jämnårig, därför behöver informationen i skolundervisningen om våld mot barn bli bättre. Bara en tredjedel av barnen berättar för en professionell och många berättar inte alls. Väldigt många barn får inte heller den hjälp och stöd som de har rätt till, uppger forskarna Åsa Landberg och Carolina Jernbro i rapporten ”Multiutsatta barn – om barn som utsatts för flera typer av barnmisshandel” som under tisdagen presenterades på ett webbsänt seminarium.

Missnöje med stödet
Av de multiutsatta barnen upplevde över hälften att de hade behövt någon form av professionellt stöd. Nästan var femte hade behövt stöd utan att söka och drygt 30 procent hade fått någon form av stöd men nästan hälften var missnöjda med det stöd som de hade fått.

– Det är mycket allvarligt och ett stort misslyckande att barnen inte upplever att de har fått det stöd som de behöver, säger Åsa Landberg, sakkunnig på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

– Det här är någonting som vi måste ta reda på mer kring och här måste vi ta hjälp av barnen. Vi behöver fråga barnen som har erfarenhet av stöd vad de hade önskat och på ett bättre sätt individanpassa stödet till de här barnen. Jag tror att det kan handla om ett bristande barnperspektiv när man beslutar om stöd, tillägger Åsa Landberg.

Bättre på att förebygga
Förebyggande arbete behöver också bli bättre så att föräldrar med ett riskbeteende kan upptäckas tidigare.
– Det finns mycket att göra innan vi får bukt med det allvarliga våldet, konstaterar folkhälsovetaren Carolina Jernbro, vid Karlstads universitet.

Här behöver man jobba både med den våldsbenägne, med övriga vuxna i familjen och med barnet. Vuxna som i sitt yrke möter barn behöver ha rätt verktyg för att prata med barn om våld och dessutom tillräcklig kunskap om vad man ska göra när ett barn berättar om saker den varit med om hemma.
– Insatserna måste komma direkt när ett barn har berättat om våld. Det är också viktigt att rätt resurser sätts in vid rätt tidpunkt och att det finns möjlighet att söka stöd i ett senare skede, säger Åsa Landberg.

En viktig lärdom från studien är, enligt Åsa Landberg, att en stor andel av de drabbade barnen aldrig får kontakt med en professionell och att många överhuvudtaget inte berättar för någon i sin omgivning.
– Vi behöver ta ett helhetsgrepp om problemet med våld mot barn, säger hon.

Föregående Nästa