Mer fokus på mentalisering, anknytning och affekt
De som vill bli familjehem behöver enligt Socialstyrelsens rekommendationer genomgå en eller flera intervjuer för att man i utredningen ska kunna ta reda på om det finns det känslomässiga överskott som krävs för uppdraget. För den omfattande djupintervjun finns flera metoder, bland annat Nya Kälvestensmetoden.
Nya Kälvestensmetoden utvecklas av Ilona Déry Tegnér och Ulla Fridsjö och presenterades på en socionomkonferens 2011 för första gången. Den har sin grund i den så kallade Kälvestensmetoden, som vi tidigare har berättat om, men har med tiden byggts på med en del som handlar om mentalisering (att tänka och känna om sig själv och om andra), anknytning och affekt, något som Ilona och Ulla tyckte saknades i den tidigare metoden.
Personens egen reflektionsförmåga
– Vad vi är ute efter med metoden är mycket personens egen reflektionsförmåga och ta reda på hur folk förhåller sig till saker som de har varit med om och om de klarar av att reflektera även i stressade situationer, säger Ilona Déry Tegnér.
Metoden lägger stor vikt på hur man berättar sin historia, för att kunna ta ställning om den berättelse som personen lämnar är trovärdig och visar på förmåga att reflektera över sitt eget känsloliv.
Både öppna och slutna frågor
– Frågorna som ställs under intervjun är både öppna och slutna och har till syfte att ta reda på hur folk förhåller sig till sådant som de har varit med om. Exempel på frågor som kan komma upp under intervjun är ”Hur var det för dig att vara barn?” och ”Hur resonerar du kring din barndom?”, berättar Ilona.
Förhållningssättet viktigast - inte vad man har varit med om
Hon säger att det viktigaste för den som ska genomgå en intervju är att försöka slappna av och tänka att ”jag har haft det som jag har haft det i livet”, men att det inte är det som är viktigt utan att det viktigaste är hur man har förmåga att förhålla sig till det som man har varit med om.
Två personer intervjuar
Intervjun utförs alltid av två personer, som ställer frågorna på exakt samma sätt i varje intervjusituation för att inte påverka hur personen berättar sin historia. Intervjun analyseras sedan av en oberoende person som är utbildad i Nya Kälvestens-metoden. Analysen används som en av flera pusselbitar för att avgöra om en familj har det känslomässiga utrymme som behövs för att ta sig an en placering.