IVO fortsätter påtala brister i samhällsvården
Det finns återkommande och allvarliga brister när det gäller barns trygghet och säkerhet i samhällsvården. Den slutsatsen kommer IVO fram till i sin nya årsrapport för 2021.
Varje år gör Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en rapport med de viktigaste iakttagelserna under året. I ”Vad har IVO sett 2021” lyfts ett antal brister för placerade barn och unga fram.
Under året fick cirka 27 300 barn och unga heldygnsinsatser, vilket innebär att de vårdas utanför hemmet. De flesta barn och unga som placeras är över 15 år och pojkar är i majoritet i alla former av placeringar. Den vanligaste formen av placering är i familjehem (56 procent) efterföljt av hem för vård eller boende (24 procent).
Brister i var tredje verksamhet
Det IVO framförallt har sett när det gäller barn och unga i samhällsvård är att det nästan i var tredje verksamhet inom HVB, stödboende och SiS-hem finns brister och i hälften av fallen är dessa så allvarliga att de kan ses ha en direkt påverkan på barns trygghet såsom tvångs- och begränsningsåtgärder, säkerhet, bemötande, personalens kompetens och verksamhetens bemanning. Två av de mest förekommande bristerna IVO ser i tillsynen av HVB och stödboende rör lämplighetsbedömning vid inskrivning samt efterlevande av tillstånd.
”Brister inom dessa områden kan få allvarliga konsekvenser för barn och unga. Det kan leda till att barn skrivs in på boenden som inte har förmåga och resurser att tillgodose deras individuella behov. Vidare kan barn utsättas för risker när verksamheter inte följer sitt tillstånd och skriver in barn utanför sin målgrupp”, konstaterar IVO.
Generellt sett inom påtalar IVO återkommande och allvarliga brister när det gäller barns trygghet och säkerhet i samhällsvården. Barn och unga i behov av stöd och vård är extra utsatta.
IVO har också sett brister inom socialtjänstens handläggning av barn- och ungdomsvård. Detta har IVO påtalat i tidigare iakttagelser och dessa kvarstår fortfarande. Bristerna som finns i hela vårdkedjan rör bland annat handläggning av anmälningar och utredningar, bristande uppföljning av insatser och systematiskt kvalitetsarbete.
Ofullständiga bedömningar av barnets bästa
I de tillsynsärenden som IVO har granskat under 2021 har myndigheten hittat brister i handläggningen i cirka 60 procent. Merparten av bristerna handlar om bristfällig dokumentation och brister kopplade till rättssäkerhet. IVO ser även att bedömningar om barnets bästa är ofullständiga eller saknas helt.
”Socialtjänsten redogör inte tydligt för hur bedömningen om barnet bästa är gjord. Det saknas uppgifter från barnen i utredningsunderlaget och samtal med barnen har inte utgått från frågeställningar i utredningen”, skriver IVO i rapporten.
Majoriteten känner sig trygga
IVO har genomfört en enkät med barn och unga på HVB, SiS-hem, stödboende och LSS-boenden. Majoriteten uppger att de känner sig trygga. Beroende på boendeform varierar andelen som känner sig trygga från cirka 76 procent till 92 procent. Ungefär samma siffror gäller för barns och ungas upplevelse av personalens bemötande och stöd.
"Det är dock viktigt att belysa att det kvarstår brister på HVB och SiS-hem som gör att barn och unga inte känner sig helt trygga. Ungefär en femtedel av de barn och unga som svarat på enkäten på HVB och SiS känner sig bara trygga ibland, sällan eller aldrig”, skriver IVO.
Begränsad rörlighet
Inom HVB och stödboende har myndigheten uppmärksammat att barn och unga begränsas i sin rörelsefrihet. Det kan handla om att de förbjudits att lämna boendets område utan att personal följer med dem eller att boenderum genomsökts utan samtycke.
Det har även förekommit begränsningar eller förbud att ta emot besökare. IVO har sett att även SiS-hem har använt sig av tvångs- eller begränsningsåtgärder som inte faller inom ramen för deras särskilda befogenheter.
Det förekommer även att barn utsätts för farliga nedläggningar och fasthållning där personal tagit strypgrepp och satt knän i ryggen. Vidare finns exempel där personal begränsat ungdomarnas tillgång till internet. I ett allvarligt exempel från tillsynen av ett SiS-hem förekom omfattande våld, maktutövning och kränkande tillmälen från personalen mot ungdomarna. Avskiljning hade använts då det inte varit befogat. IVO beslutade om stängning av verksamheten. Vid ett annat SiS-hem förekom rasism, diskriminering och våld från personalen. Enklare regelkonflikter hade flera gånger eskalerat och personalen använde då våld i form av bland annat fasthållning. IVO beslutade om ett föreläggande att omedelbara åtgärder skulle vidtas.
Fem procent av IVO:s beslut
De skarpa besluten som omfattar förelägganden, förbud och återkallelser utgör fem procent av det totala antal beslut IVO fattade rörande boenden för barn och unga under 2021. Nästan 70 procent av de beslut som fattades under året pekade inte på brister i verksamheterna. Vid allvarliga missförhållanden kan IVO återkalla tillståndet för den privata aktör som bedriver verksamheten. Att återkalla ett tillstånd är ett av de skarpaste och mest kraftfulla verktyg som IVO har att ta till.
Antalet förelägganden, förbud och återkallade tillstånd har ökat. IVO fattade under 2021 ett knappt 60-tal sådana beslut, att jämföra med mindre än tio beslut tidigare år. Myndigheten har fattat dessa beslut på grund av fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet. Det kan handla om att barn utsätts för våld, droger, sexuella trakasserier eller att boendemiljön utgjort en sanitär olägenhet, i vissa fall ren vanvård.
IVO:s viktigaste iakttagelser och åtgärder
• Brister inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård kvarstår.
• Förbättrad rättstillämpning har lett till fler förbud och återkallade tillstånd.
• Upplysningar från barn och unga ska vara en central del i IVO:s riskbedömning av verksamheter.
• De flesta barn och unga i olika boendeformer är trygga, men en femtedel upplever otrygghet på HVB och SiS. Flickor är fortsatt mer otrygga än pojkar i alla typer av boenden.
• IVO har påbörjat en förstärkt tillsyn om barn och unga i tvångsvård.