De vill hjälpa barn med trauman

Både Josefine och Helene har under många år i sitt yrkesliv mött barn med olika slags trauma-upplevelser. Många av dem som placeras i familjehem har varit med om traumatiska livshändelser, blivit svikna och skrämda av de vuxna som ska vara en trygghet. Barnen har inte fått sina grundläggande behov av trygghet och omsorg tillgodosedda och det leder ofta till utvecklingstrauman hos barnet. 

Inte funnits rätt stöd tidigare
– Vi har mött barn som har varit i behov av stöd, men det har inte riktigt funnits det som vi har velat ge de här barnen. Det var där idén föddes till ”Relationsbygget”, berättar Josefine Guldbrand.
Relationsbygget är namnet på den verksamhet som Josefine och Helene tillsammans håller på att bygga upp. Tanken är att på olika sätt jobba med stöd, utbildning och behandling riktade till familjehem med barn som blivit traumatiserade i sina tidigare relationer.
– Det som är viktigt är för oss är att jobba med helheten, både barnet och familjehemmet, säger Helene Samuelsson.

Sällan traumat behandlas
Dessa barn har ofta en del problembeteenden och kan vara omotiverade för behandling. Många av dessa barn har även en eller flera andra diagnoser, som ADHD, depression eller ångest.
– Vår erfarenhet är att dessa barn erbjuds stöd och behandling för sina diagnoser men inte traumabehandling, vilket kan vara en stor del av pusslet kring barnens mående, säger Helene och Josefine.

Utvecklat metoden "Leka"
I januari startade de upp verksamheten och tillsammans har de utvecklat metoden ”LEKA”, som är en stödinsats till familjehemsföräldrar och placerade barn mellan
7 och 12 år, där barnen i olika utsträckning har varit med om separationer, försummelse och trauma. Den är utvecklad efter doktor Dag Nordangers (doktor i klinisk psykologi och specialist i klinisk psykologi för barn och unga) fem principer för att främja utveckling hos barn med utvecklingstrauma. ”LEKA” står för Lekfullhet, Empati, Kunskap och Acceptans.
– Vi tycker att det sammanfattar ganska bra hur vi arbetar med metoden. Vi träffar familjen under lekfulla former och pratar, familjerna får utbildning i traumamedvetet föräldraskap för familjehem, strategier som stöttar barnets utveckling och blir stärkta i sina relationer säger Helene.

Stärka relationen och närheten
Syftet med metoden är att stötta och stärka relationen och närheten mellan barn och familjehemsförälder på ett sätt som främjar barnets utveckling. Ett barn som bär med sig ett trauma utan att få rätt stöd och möjlighet till bearbetning, kan ha problem i relationer till andra människor under hela sitt liv och leva med en ”inre” stress, och ha svårt att få ro i kroppen.

Komplement till traditionell traumabearbetning
– ”Leka”-metoden är ett komplement till traditionell traumabearbetning och är tänkt att sättas in i ett tidigt skede när barnet kanske ännu inte är mottagligt för den traditionella traumabearbetningen, säger Helene Samuelsson.

Genom LEKA får familjehemsföräldrar och barnen ökad kunskap om känslor, trauma, trygghet och hur hjärnan fungerar och så vidare. Familjehemsföräldrar får ett nytt sätt att tolka barnets beteende på, utifrån en traumalins, och kan därefter anpassa sitt beteende på ett sätt som främjar en positiv utveckling hos barnet och minskar problembeteenden, fortsätter Helene Samuelsson.

Metod för traumabearbetning
Hon är även legitimerad psykoterapeut och kan erbjuda traumabearbetning enligt en metod som kallas ”Sleeping dogs”.
– Den går kortfattat ut på att alla kring ett barn jobbar tillsammans för att skapa lugn kring barnet och sedan steg för steg hjälpa barnet att bearbeta sina trauman, fortsätter hon.

Utvecklar webbutbildningar
Medan ”LEKA”-insatsen kräver fysiska träffar håller Helene och Josefine även på att utveckla webbutbildningar i traumamedvetet föräldraskap för familjehemsföräldrar och traumamedvetet förhållningssätt för skolan.
- Vi ser ett jättestort behov av den här typ av insatser och i den bästa av världar skulle alla barn som placeras och deras familjehemsföräldrar få traumamedveten utbildning och stöd. Vår erfarenhet är att familjehemsföräldrar önskar mer kunskap om trauma och stöd kring det enskilda barnets tidigare upplevelser för att på bästa sätt kunna hjälpa barnet, men att redskapen idag fattas kring utvecklingstrauman. De familjehem som vi har arbetat med hittills har varit väldigt nöjda och efterfrågat mer, säger Josefine.

När bör man som familjehem söka den här typen av hjälp?
– Om man som familjehem har ett barn som lider av kronisk stress, låg självkänsla och relationssvårigheter så bör man överväga att ta professionell hjälp för att göra en bedömning om traumabehandling, säger Josefine.