”Barnets bästa måste väga tyngre i lagstiftningen”

Barnombudsmannen har överlämnat ett antal lagförslag till regeringen för att stärka barns rättigheter.

Publicerad 26 mars 2020

Barnets bästa måste väga tyngre i lagstiftningen, anser Barnombudsmannen som nyligen överlämnat sin årsrapport till regeringen med ett antal förslag till lagändringar för att stärka barns rättigheter.

– Ett mycket problematiskt område är föräldrars starka juridiska rätt till sina barn. Barnets bästa måste väga tyngre i lagstiftningen. Detta är något som vi och andra har lyft i många år och nu måste detta rättas till, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Elisabeth Dahlin, Barnombudsmannen, anser att barns bästa måste väga tyngre i lagstiftningen. 

Årsrapporten baseras bland annat på intervjuer med 145 barn och ska ge en ögonblicksbild av hur det såg ut för svenska barn strax innan barnkonventionen blev lag. I intervjuerna har barnen gett sin bild av hur de ser på sig själv och sina rättigheter. Man har också undersökt allmänhetens syn på barns rättigheter och tittat på hur domstolar och utredningar använder ett barnrättsbaserat synsätt. Utifrån detta har Barnombudsmannen formulerat förslag på förändringar som behöver genomföras för att barnets rättigheter ska förverkligas.

Barn som rättighetsbärare
– Vi ser att det återstår ett stort arbete för att barn ska ses som fullvärdiga rättighetsbärare och för att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra alla åtgärder som rör barn – från lagstiftning till barnets vardag, säger Elisabeth Dahlin.

Barnombudsmannens tre förslag till regeringen är:
• Föräldrarättens inskränkningar på barnrätten begränsas. Föräldrarätten är stark i Sverige och i vissa fall begränsar den allvarligt barnets möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Nu krävs genomgripande åtgärder för att begränsa föräldrarätten så att intentionen med barnkonventionen som lag får genomslag.
• Barnrättsperspektivet i utredningar och rättsprocesser stärks. För in bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen, utred möjligheterna att införa sådana bestämmelser även i rättegångsbalken. Principen måste vara att barnet ska skyddas i processen och inte från processen. Barnet ska skyddas i domstolen, inte från domstolen.
• Barns möjligheter att hävda sina rättigheter och att få upprättelse säkerställs.

– De allvarliga brister som finns och hindrar barn från att få sina rättigheter tillgodosedda är sedan tidigare kända. Vi måste agera genast för att säkerställa rättigheterna för barn som är barn idag, inte bara för barn i framtiden. Nu måste nödvändiga förändringar genomföras så att barnkonventionen som lag inte bara blir en snygg produkt på pappret utan gör verklig skillnad, i synnerhet för barn i de mest utsatta situationerna, säger Elisabeth Dahlin.

 Engagemang som ger framtidstro
– Min förhoppning är att den nya lagen ska få lika stor inverkan på barns liv som agalagen från 1979 fått. Men förändringar sker inte av sig självt, därför är det fantastiskt att se det intensiva arbete som pågår hos myndigheter, i kommuner och regioner för att leva upp till lagen. Den vilja och det engagemang som beslutsfattare och tjänstepersoner har för att barnkonventionen ska genomföras ger hopp och framtidstro, fortsätter hon.

Föregående Nästa