Att vara familjehem är att vara förälder till någon annans barn

Från att ha anmält sitt intresse för att bli familjehem tills dess att man får ta emot sitt första barn, väntar en lång utredningsprocess med flera samtal och en djupintervju. Syftet är att man ska få bättre förståelse för uppdraget innan man åtar sig det.

Publicerad 5 oktober 2018
Helena Gustafsson och Alexandra Parild är socialsekreterare i Helsingborgs kommun och jobbar med att rekrytera nya familjehem.

– Vi måste vara väldigt noggranna i vårt inledande arbete, detta för att minimera risken för sammanbrott eller att barn far illa på annat sätt, säger Helena Gustafsson, socialsekreterare på Helsingborgs kommun.

Tillsammans med sin kollega Alexandra Parild är hon en av dem som arbetar med att rekrytera nya familjehem till de barn som behöver familjehem.

– Det är svårt, jättesvårt, att hitta nya hållbara familjehem samtidigt som behovet är stort. Många har viljan men anser sig inte ha den tid som krävs, fortsätter Helena Gustafsson.

Tid och känslomässigt överskott
Överskott av tid, praktisk hjälp och känslomässigt stöd är några av de viktigaste pusselbitarna som behöver finnas hos dem som vill bli familjehem. Likaså engagemang, tålamod, reflektionsförmåga och förutsägbarhet.

Har man funderingar på att bli familjehem tycker jag att man ska ta kontakt med oss för att få mer information och kunskap om vad det innebär. Vi behöver olika familjehem för att matcha våra barns olika behov, säger Alexandra Parild.

Ring eller anmäl på webben
Om man är intresserad av att bli familjehem hör man av sig till socialförvaltningen, antingen via telefon eller via webben. Strax därefter blir man kontaktad för en inledande telefonintervju. Därefter får man ett frågeformulär hemskickat till sig, tillsammans med fullmakt för registerkontroller. Socialförvaltningen gör nämligen kontroller i social-, polis- och LOB-register (Lagen om omhändertagande av berusade) samt hos Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. Om bägge parter önskar gå vidare efter detta bokas det in ett första hembesök.

Stabil livssituation
– Det grundkrav vi har för att bli familjehem handlar om att man har en egen stabil situation, såsom ordnad ekonomi, boende, god hälsa och familjesituation. Om man lever i parrelation önskar vi att man bott tillsammans i minst fem år. Om man har egna barn vill vi att de ska vara minst två år gamla, berättar Helena Gustafsson.

Även för ensamstående
Ensamstående har också möjlighet att bli familjehem, men då blir det sociala nätverket ännu viktigare för att kunna rycka in och hjälpa till vid behov. I Helsingborgs kommun finns i dagsläget ungefär 140 familjehem och ett 20-tal barn som väntar på familjehem.

Sociala medier för rekrytering
 Vi använder oss av olika forum för att hitta familjehem, till exempel sociala medier, annonser och att synas offentligt, säger Alexandra Parild.
Befintliga familjehem spelar också en viktig roll i rekryteringen av nya.
– En stor del av våra nya familjehem känner i regel någon som redan är familjehem. Det kan vara en släkting, arbetskamrat eller granne, fortsätter Helena Gustafsson.

Svår ekvation
– Vi kan inte sänka kraven på ”pusselbitarna”, för barnens skull, samtidigt som vi önskar hitta familjehem omgående till våra barn. Det är en svår ekvation, säger Helena Gustafsson. Hon tillägger att efter det att ett barn familjehemsplacerats finns ytterligare hjälp och stöd att få, såsom regelbunden handledning och Skolfam, som är ett samarbete mellan elevhälsan och socialförvaltningen där man vid behov kartlägger barnets förutsättningar för lärande och ger skolorna stöd i att anpassa undervisningen så att barnet utvecklas på bästa sätt. Skolfam finns till för elever på grundskolenivå. 

Familjehem – så går det till i Helsingborg (rutinerna skiljer sig åt mellan kommuner)

1. Intresseanmälan kommer in till familjehemsenheten via telefon eller webb.
2. En första telefonintervju hålls innehållande övergripande frågor om aktuell familjesituation.
3. Frågeformulär och fullmakt för registerkontroller skickas hem.
4. När dessa kommit tillbaka ifyllda och godkända görs kontroller i social-, polis-, och LOB register samt hos Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten.
5. Ett första hembesök görs för att få en uppfattning om familjen och boendemiljön. Här handlar om att lära känna varandra och prata om uppkomna frågor från frågeformuläret, barnets möjligheter till eget rum, förväntningar m.m. Socialtjänsten informerar om hur verksamheten fungerar.
6. Om bägge parter är fortsatt intresserade görs fler hembesök får att få en tydligare bild av familjens vardag och hur den fungerar. Socialstyrelsens vinjetter är ett bra komplement som förtydligar familjens styrkor och vad man kan behöva fortsatt stöd i. Om det finns hemmavarande barn pratar man med barnen för att höra om deras inställning. Det är viktigt att alla i familjen är överens och delaktiga i beslutet att bli familjehem.
7. Djupintervju med föräldrarna som bygger på tre generationers relationer, dvs sin egen relation till föräldrarna, till partnern och till barnen.
8. Extern expertanalys av djupintervjun.
9. Återkoppling av analysen till familjen. Om båda parter är överens kan de godkännas av Sociala Utskotten som familjehem. Detta sker efter det att bedömning gjorts att familjehemmet matchar ett specifikt barns behov. Socialtjänsten utgår alltid från barnets behov där familjehemmets resurser ska matcha barnets behov.

Normalt tar utredningsprocessen för att bli familjehem flera månader. Det är önskvärt att familjen under den här tiden genomgår familjehemsutbildningen. Utbildningen omfattar åtta tillfällen och äger rum cirka två gånger om året.