Vuxna biologiska barn, behov av stöd som barn eller inte?

I den första delen försökte vi ta reda på de hemmaboende biologiska barnens inställning till stöd från oss och i föreliggande rapport vänder vi oss till numera vuxna biologiska barn och deras syn på vad de önskar att de hade fått för stöd.

Ansvar vid rekrytering att se hela familjen
Vid rekrytering av familjehem har vi privata aktörer liksom socialtjänsten ett ansvar att inte bara se på familjen utifrån en potentiell placerad persons perspektiv, utan även ur det biologiska barnets perspektiv. Hur blir det att vara ett biologiskt barn i den här familjen ifall de tar emot en person i sitt hem? Det är lätt att tänka att socialtjänsten bara är till för de placerade barnen men bestämmelserna i 1 kap 5 § Socialtjänstlagen samt rättigheter i Barnkonventionen omfattar alla barn i samhället.

Mer forskning behövs
Forskning kring de biologiska barnens situation i familjehem är undermåligt, särskilt i Sverige. De vuxna i familjehem är givetvis de som ska ta ansvaret för den placerade, men av uppenbara skäl förändras situationen även för de biologiska barnen. Kan konsekvenserna detta medför belysas vetenskapligt, skulle förändringar kunna göras som gynnar utveckling och situation, framförallt de biologiska barnen, och i förlängningen även de barn som placeras i familjehem.

Begreppet ’biologiskt barn’ i familjehem har under många år använts i forskningssammanhang och på fältet. Vi kan se tveksamheter i begreppets natur; vissa familjehem har adopterade barn, egna barn eller partners barn från andra förhållande, vårdnadsöverflyttade barn osv. Vi hoppas och tror att detta begrepp kommer att diskuteras mer i framtiden, allt eftersom området blir mer vetenskapligt undersökt. Vi har dock valt att använda oss av ’biologiska barn’ i båda våra rapporter då det är det begrepp som hittills är mest vedertaget.

Stödet från föräldrarna tillräckligt men önskar mer information inför ett uppdrag
Rapporten är baserad på en webbenkät med syfte att undersöka numera vuxna biologiska barns uppfattning om stödet från Familjehemspoolen. Resultaten i studien visar att även de numera vuxna biologiska barnen föredrar att stödet kommer från föräldrarna i första hand och att de anser det stödet är tillräckligt. Det som emellertid upplevts negativt är bristen på information om barnet/den unge innan placering. Detta stämmer väl överens med undersökningen som riktade sig till biologiska barn som fortfarande bor hemma och det är även samma tema som återkommande får lägst poäng i vår årliga utvärdering till familjer som tar emot uppdrag från Familjehemspoolen. Det finns inte vetenskapliga utvärderingar eller studier på detta område så orsakerna kan vi bara spekulera i.

Liknande svar från utflyttade som hemmavarande biologiska barn
Vuxna biologiska barn ger svar som i det stora hela stämmer väl överens med de svar som vi fick när vi undersökte hemmaboende biologiska barn. Kanske att biologiska barn som flyttat hemifrån generellt sett gav en ännu lite mer positiv bild av att växa upp i familjehem. Ingrid Höjer beskriver i sin avhandling "Fosterfamiljens inre liv" (2001) att framförallt familjehemsmammor har ett positivt filter som läggs på när de intervjuas om de biologiska barnens upplevelser att vara familjehem, och diskuterar om uppfattningen av att vara familjehem verkligen är så positiv som uttrycks och att de negativa sidorna filtreras bort. Vi kan ställa oss frågan om tiden också ger ett liknande filter för vuxna biologiska barn.

Kanske kan det också bero på att biologiska barn som är äldre har haft mer tid på sig att upptäcka de positiva erfarenheter det innebär att växa upp i en familj som tar emot barn och unga som inte kan växa upp i en ursprungsfamilj. Det skulle vara intressant att undersöka den saken vidare, samt att göra en jämförelse med något slags nationellt snitt. Dessvärre har vi inte hittat någon studie som liknar vår. De undersökningar som har gjorts har framförallt berört ämnet biologiska barns uppfattning av att vara biologiskt barn i en familj som tar emot placeringar. Ingen, som vi har hittat, har undersökt biologiska barns uppfattning om stöd i sin roll som del i ett familjehem.

Fortsätta uppmärksamma de biologiska barnens viktiga roll
Det som vi kan konstatera är att biologiska barn i vår organisation generellt sett inte önskar stöd från oss som verksamhet, utan önskar att stödet till dem även fortsättningsvis sker via föräldrarna. Efter den första undersökningen framställde vi en broschyr/infokort till biologiska barn som innehåller kontaktinfo till konsulenten. Detta framförallt ifall biobarnet vill ha hjälp att lyfta ett ämne med sina föräldrar som är svårt att prata om eller som barnet inte uppfattar sig ha fått gehör för. Eller om det uppstår en situation när biobarnet inte kan/vågar/vill prata med sina föräldrar utan i första hand med någon utomstående. Ämnet ska förstås vara kopplat till deras situation som familjehem.

Vår målsättning är att fortsatt på olika sätt försöka uppmärksamma de biologiska barnens viktiga roll i uppdragen och att de får det stöd som den och de är i behov av. Vi riktar ett stort tack alla biologiska barn och vuxna för era kloka synpunkter som har bidragit till också denna viktiga rapport.
 

Caroline Åkerhielm och Christina Blennow
Familjehemspoolen