Unikt HVB-hem som samverkar över gränserna

I början av sommaren öppnade ett nytt HVB-hem i Norrköping med ett unikt upplägg, där kommuner och regionen samverkar över gränserna och utan att sekretessen sätter hinder.

Publicerad 27 november 2020
Kazhal Ahmedi är enhetschef på Fyrbylunds HVB-hem i Norrköping, där samverkan är nyckeln till framgång.

På Fyrbylundshemmet i Norrköping bor idag sex ungdomar mellan 13 och 17 år. Totalt har man plats att ta emot tio tonåringar med allvarlig psykosocial problematik och efterfrågan är större än vad man kan ta emot.

Hit kommer ungdomarna efter ansökan från socialtjänsten. De är i behov av socialtjänstens och regionens insatser, då andra öppenvårdsinsatser inte räckt till. En del har diagnoser som autism, adhd, add, ångest eller självskadebeteende.

Kazhal Ahmedi började jobba på Fyrbylundshemmet i april. 

– Här jobbar vi hårt med behandling, det är viktigt att ungdomarna själva är med på att bli behandlade, förstår vad det innebär och att de säger ja till behandling, säger Kazhal Ahmedi.

Redan på första studiebesöket informeras ungdomarna om behandlingen och vad som kommer att krävas av dem. Då lyssnar man även på vilka förväntningar både ungdomen, föräldrarna och socialtjänsten har med placeringen.

Egna resurser stor tillgång
På Fyrbylundshemmet jobbar förutom HVB-personal även en psykolog, två kuratorer, en läkare och en sjuksköterska, alla jobbar dock inte heltid. Det är en stor tillgång att ha resurserna på så nära håll, redo att användas när de behövs som bäst.

– Det är en otrolig styrka att inte behöva gå den vanliga vägen via BUP. Här kan ingen falla mellan stolarna, säger Kazhal Ahmedi.

En individuell behandlingsplan läggs upp för varje ungdom, samtal är en stor del av behandlingen och minst 2-3 gånger i veckan träffar ungdomarna psykolog och kuratorer.

– En del har redan en fungerande kontakt på BUP och då får de ha kvar den, men vi lägger ändå till samtal med vår personal, vi har tät kommunikation med BUP och psykiatripartners på vem gör vad, säger Kazhal.

Lämnar samtycke att informationen delas
När ungdomen skrivs in på HVB-hemmet lämnar vårdnadshavare, och ibland även den unga, sitt samtycke till att informationen om dem lämnas mellan de olika professionerna i verksamheten. På så sätt slipper man den begränsning som sekretesslagen annars kan medföra vid samverkan över myndighetsgränser.

– Vi jobbar inte bara med den unges egna mående, utan också mycket med nätverket. Föräldrarna eller vårdnadshavaren kommer regelbundet hit på samtal och vi har uppstartsmöte och uppföljningsmöten dit den unge även får med sig en trygg person i sin omgivning, allt ifrån en kompis till sin mormor, säger Kazhal.

Fyrbylundshemmet drivs av regionen tillsammans med de 13 kommunerna i Östergötland. Norrköpings kommun är huvudman tillsammans i samverkan med regionen.

Fyrbylundshemmet i Norrköping har under många år varit barnhem. Senast har det varit boende för ensamkommande flyktingar och i juni flyttade den första HVB-placerade ungdomen in. 

Mestadels SoL-placeringar
De flesta placeringarna görs med stöd av SoL, men även enligt LVU förekommer. Det är ingen låst verksamhet och ungdomarna är fria att gå därifrån.

– Vi kan inte hålla fast eller hindra dem att gå ut, säger Kazhal.
Från början var tanken att placeringstiden skulle vara ett år, men med tiden har man sett att det inte alltid räcker, utan öppnar därför för möjligheten att förlänga vistelsen. Förhoppningen är att ungdomarna efter avslutad behandling ska kunna återvända hem till sina föräldrar.

Förutom samverkan sinsemellan har Fyrbylundshemmet också ett nära samarbete med skolorna i de deltagande kommunerna, en del ungdomar går kvar i sina gamla skolor i hemkommunen, andra får byta till en skola i Norrköping.

– Många har inte varit i skolan under lång tid och för dem kan det kännas jobbigt att gå tillbaka till skolan. Vi lägger upp individuella planer tillsammans med skolorna, där de deltar på vissa lektioner och får med sig uppgifter hem att göra i vissa ämnen, säger Kazhal Ahmedi.

Anställa pedagog
HVB-personalen bistår i skolarbetet efter bästa förmåga, men Kazhals förhoppning är att anställa en pedagog som kan arbeta med undervisning och stöd i skolarbetet för de boende på HVB-hemmet.

Varje ungdom har ett eget rum, men delar badrum, sällskapsytor och kök. Alla får ansvar att ta hand om sin egen tvätt och städa sitt rum med hjälp av personalen. De ska också hjälpa till med matlagning och andra hushållssysslor samt delta i fritidsaktiviteter. Vardagen är mycket inrutad, varje ungdom får ett schema över veckan där de ser exakt vad som händer och när. Besök ska bokas i förväg och planeras in. Många åker hem på permission över helgerna.

– Verksamheten är unik på det sätt som vi har lagt upp den. Det är fler regioner i landet som vill börja arbeta på det här sättet, vi har fått frågor bland annat från Dalarna kring vårt arbetssätt. Jag hoppas att en sådan här verksamhet ska finnas i varje region så småningom, säger Kazhal Ahmedi.

Hon beskriver sitt uppdrag som svårt och utmanande men också roligt att få bygga upp någonting helt nytt från grunden. Både föräldrar och ungdomar har visat sin uppskattning över den nya verksamheten.

– En förälder beskrev det som att hon tyckte att det kändes som att hon hade sin ungdom hemma, eftersom hon var så involverad i allt kring barnet. Vi har också fått höra från ungdomarna att de vill vara här, att de trivs och att det ger dem något.

Föregående Nästa