Trygg uppväxt och starkt socialt kapitalt gemensamt för familjehemsmammor

En trygg uppväxt, ett omhändertagande yrke och ett stark socialt kapital är gemensamt för de flesta kvinnor som väljer att bli familjehemsföräldrar. Det visar en ny C-uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Publicerad 15 februari 2021
Mamma och barn Mamma och barn
Studenter vid Linnéuniversitetet har analyserat och beskrivit bakgrunden till kvinnors inneboende motiv till att vilja bli familjehem.
Ida Järsenholt studerar sociologi på Linnéuniversitetet.

Ida Järsenholt och Moa Johansson, sociologistudenter vid Linnéuniversitetet, har intresserat sig för att analysera och beskriva bakgrunden till kvinnors inneboende motiv till att vilja etablera familjehem.

– Från början tänkte vi intervjua familjehemsföräldrar generellt, men när vi började göra intervjuer för studien hittade vi bara kvinnliga kandidater som ville ställa upp därför har studien utgått från kvinnors motiv att bli familjehem, berättar Ida Järsenholt. Hon tror att resultatet kunnat se annorlunda om även män intervjuats.

Några gemensamma mönster för de kvinnor som valt att bli familjehem är att de själva vuxit upp med båda sina föräldrar i ett tryggt och stabilt hem med minst ett biologiskt syskon, de flesta har bott i ett hus på en mindre ort under uppväxten.

– Vi såg snabbt att våra intervjupersoner hade fler likheter än olikheter och utifrån detta började vi teoretisera fram det som skulle bli vår egen teoretiska modell för inneboende motiv till att bli familjehem, förklarar Ida Järsenholt.

Modellen visar de tre förklarade delarna; individualitet, kulturella betingelser och struktur, för hur man kan förstå bakgrunden till en kvinnas inneboende motiv att bli familjehem.

De olika delarna skapar förståelse för hur en kvinnas inneboende motiv till att etablera familjehem uppstår. ”En kvinna behöver inte ha allt som finns i varje del, men ett visst mått av varje anser vi behövs för att skapa förutsättningar för att inneboende motiv till att etablera familjehem ska växa fram. En ensam del kan med andra ord inte förklara en kvinnas inneboende motiv till att bli familjehem. Det är hur delarna samspelar och påverkar varandra som kan skapa förståelse för kvinnans motiv. Många kvinnor har till exempel den form av struktur eller kulturella betingelser som ofta syns hos kvinnor som väljer att etablera familjehem utan att själva vilja bli familjehem. Enligt modellen beror det i så fall på att de individuella attributen saknas. Om den delen adderas är chansen stor att en sådan kvinna väljer att etablera familjehem”, skriver Ida Järsenholt och Moa Johansson i uppsatsen.

Moa Johansson, sociologistudent, Linnéuniversitetet.

Anpassat yrkesvalet efter familjehemsuppdraget
Kvinnornas yrkesval kan även ha bidragit till att de valt att bli familjehem, menar studenterna i uppsatsen. De flesta har någon form av omhändertagande yrke inom vård eller omsorg. Personer inom dessa yrkesgrupper har en större medvetenhet om behovet av familjehem än andra och man har även svårare att blunda för detta än personer generellt. I uppsatsen konstateras också att intervjupersonerna har anpassat sitt val av arbetsplats och arbetstid för att det ska passa familjehemslivet. Detta har lett till att intervjupersonerna haft mer kraft och ork att lägga på placerade barn. Kraft och ork de kanske annars inte hade haft lika mycket av. 

”Utöver det menar vi att kvinnorna också besitter en vilja, ett engagemang och en motivation till att agera familjehem som till stor del kan förklaras av deras uppväxt. Ytterligare kan kvinnorna beskrivas som inkännande, drivna och barnkära”, skriver studenterna i uppsatsen.

Intervjupersonerna har alla vilja, motivation och engagemang i sitt uppdrag som familjehemsföräldrar. ”Vår uppfattning är att de haft denna vilja och motivation även innan de blev familjehem”, menar Ida och Moa.

Bättre anpassat och utformat stöd
Trygghet är ett återkommande begrepp i studien, vilket ofta grundar sig i det ”sociala kapital” som intervjupersonerna och deras familjer hade, i form av släktingar som stöttade upp när familjen behövde. Det konstateras att det sociala kapitalet var inte alltid stort, men att det var starkt. Intervjupersonerna beskrev sig själva som lugna, omhändertagande, drivna, positiva och barnkära.

– Vi hoppas att man med en bättre förståelse om varför man blir familjehem ska kunna anpassa och utforma stöd till familjehemmen på ett bättre sätt, säger Ida Järsenholt.

Föregående Nästa