Socialsekreterares erfarenheter styr val av insats

När socialsekreterare ska välja insats går man oftare på egna eller kollegors tidigare erfarenheter än forskning. Det visar en ny avhandling från Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

Publicerad 9 november 2020
Socialsekreterares tidigare erfarenheter väger tungt i valet av insats. Det visar en ny avhandling från Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

Genom en nationell enkätstudie har forskaren Filip Wollter undersökt hur socialsekreterare resonerar i val av insats.

– Huvudresultatet visar att cheferna framhåller forskning i högre utsträckning än socialsekreterarna själva. Socialsekreterarna uppger att de i högre utsträckning förlitar sig på egna och kollegors erfarenheter och att den kollektiva kunskapen ofta ligger till grund för vilka insatser som finns och vilka man väljer, säger Filip Wollter.

Filip Wollter har undersökt hur socialsekreterare väljer insatser. 

Bakgrunden till forskningen är att det inom det sociala arbetet finns olika idéer om vad som påverkar utformningen av insatser. Från Socialstyrelsen vill man att insatserna ska utgå från vetenskaplig grund, samtidigt som socialtjänstlagen säger att familjerna själva ska få ha inflytande i de insatser som väljs och att de ska baseras på de professionellas kompetens och erfarenhet. I vissa fall spelar även ekonomi in.

– Om en brukare själv ville ha en viss insats valde socialsekreteraren oftast att bevilja den i de fall där brukaren visade stor motivation till den aktuella insatsen, då motivation ökar chanserna till lyckade utfall drastiskt, fortsätter Filip Wollter.

Saknas ofta dokumentation
Studien har pågått under nästan fyra år och förutom enkäter har man även gjort en del fallstudier.

– I många fall saknas det dokumentation av professionella erfarenheter gällande val av insatserna, socialsekreterarna förlitar sig på sitt minne. Det skulle vara intressant att se hur sådana erfarenheter skulle kunna dokumenteras och spridas i allt högre utsträckning, konstaterar Filip Wollter.

Han är förvånad över att ekonomin spelar så pass liten roll i sammanhanget.
– Socialsekreterarna upplevde att om de kunde argumentera för en viss insats blev den ofta beviljad. Det var sällan som det ifrågasattes på grund av ekonomin, säger Filip Wollter.

Forskning behöver bli mer lättillgänglig
Han konstaterar också att det behövs betydligt mycket mer svensk forskning kring olika insatser och att forskningen blir mer lättillgänglig för socialsekreterarna för att de ska ha möjlighet att ta den till sig i sitt dagliga arbete.

– Utbudet av insatser styrs väldigt mycket utifrån socialsekreterarnas utbildningar och erfarenheter. Utvecklingen av nya insatser sker ganska slumpmässigt och det är tydligt att det behövs mer analyser av vad som behövs och hur man får in adekvata insatser, säger Filip Wollter.

Föregående Nästa