Orosanmälningarna har ökat under pandemin
Antalet orosanmälningar har ökat med fem procent under pandemin, enligt en ny studie av Socialstyrelsen. Detta kan dock inte kopplas direkt till pandemin utan tros mer bero på att större anmälningsbenägenhet, tack vare bättre rutiner och ökad kunskap om barn som far illa.
Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin har påverkat arbetet med orosanmälningar i 56 kommuner och stadsdelar, bland annat genom insamling av uppgifter om anmälningar som gjordes under maj och september 2020 och 2019. Studien visar att antalet anmälningar var fem procent fler 2020 jämfört med 2019, men det ser väldigt olika ut över landet, en del kommuner har sett minskningar medan andra har upplevt ökningar på upp till 20 procent.
– Det finns stora lokala variationer, men generellt anser man inte att ökningen beror på pandemin utan snarare på att anmälningsbenägenheten är större tack vare bättre rutiner och ökad kunskap om barn som far illa. Det här är en utveckling vi sett under flera år, säger Therese Olmsäter, utredare på Socialstyrelsen.
En del anmälningar kopplade till pandemin
Vissa anmälningar direkt kopplade till pandemin finns dock och de gäller främst barn i redan utsatta familjer och barn i socioekonomiskt utsatta områden. En del föräldrar har inte haft tillgång till det stöd i sitt nätverk, exempelvis mor- och farföräldrar, på grund av pandemin vilket gjort pressade föräldrar ännu mer pressade.
– Under våren kom en ny typ av anmälan om elever med hög frånvaro sedan föräldrar hållit sina barn hemma på grund av rädsla för smitta. Men även om barn som redan var kända av socialtjänsten och som haft hög frånvaro i skolan tidigare. Pandemin sågs som ytterligare en ursäkt att stanna hemma, säger Therese Olmsäter.
Flera kommuner har också sett fler anmälningar om ungdomar som bråkar, tar droger eller begår brott i kölvattnet av stängda gymnasieskolor och fritidsgårdar eller inställda aktiviteter och sommarjobb.
Förbättrade rutiner för att anmäla
En del kommuner beskriver en upplevd ökning av anmälningar som rör vårdnadshavarens missbruk och psykiska ohälsa, en ökning som kan bero på att pandemin förvärrat redan befintligt missbruk eller psykisk ohälsa. Samtidigt poängteras att det är för tidigt att dra slutsatsen att det beror på pandemin. De sätter ofta diskussionen i en kontext av att olika verksamheter inom hälso- och sjukvården, så som exempelvis vuxenpsykiatriska akutmottagningar, över tid har förbättrat sina rutiner om att göra anmälningar till socialtjänsten när patienten har barn.
"Effekter av covid-19 på anmälningar gällande barn till socialtjänsten"
- omkring 3 av 10 anmälningar relaterar till barnet (t.ex. normbrytande beteende, missbruk, kriminalitet, skolproblematik eller psykisk ohälsa)
- drygt 4 av 10 anmälningar relaterar till förälders eller vårdnadshavares problem (t.ex. psykisk ohälsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse)
- knappt 2 av 10 anmälningar har en anmälningsorsak relaterad till våld i nära relation, våld mot barn eller barn som bevittnat våld i nära relation (fysiskt, psykiskt, bevittnat, skada eller övergrepp)
- cirka 1 av 10 anmälningar har andra anmälningsorsaker som kommunerna inte kunnat kategorisera bland ovanstående (t.ex. bostadsrelaterat eller förälders död, men här ingår även mer allmänna kategorier som ”allmän oro för barn”)
