Ny kunskapsöversikt belyser försummelse
Trots att väldigt många barn utsätts för försummelse blandas ofta begreppet försummelse ihop med andra typer av våld mot barn eller används på felaktigt sätt. Därför har Barnafrid sammanställt en ny kunskapsöversikt med speciellt fokus på just försummelse.
När forskarna på Linköpings universitet/Barnafrid började gå igenom vetenskapliga databaser fann man drygt 430 artiklar där ordet försummelse förekom. När man avgränsade sökningen till artiklar som enbart innehöll resultat som specifikt handlade om försummelse var man nere på 13 artiklar.
– I forskningen blandas ofta försummelse ihop med annan typ av våld eller övergrepp. Detta har lett till att det till viss del saknas kunskap om försummelse specifikt, säger Doris Nilsson, biträdande professor vid Linköpings universitet, som tillsammans med Björn Tingberg skrivit den nya kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten finns att ladda hem här.
Doris Nilsson, biträdande professor vid Linköpings universitet har skrivit om försummelse.Väldigt lite forskning kring försummelse
Trots att försummelse är ett stort problem över hela världen, som medför stora kostnader både för den enskilda individen och för samhället, är det alltså väldigt lite av forskningen som rör just detta område.
– Mer forskning behövs, slår Doris Nilsson fast i kunskapsöversikten, och framförallt är det när det när det gäller att utveckla preventiva program som kan identifiera försummelse och fastställa lämpliga åtgärder, både på samhälls- och familjenivå som man ser en stor kunskapslucka och förespråkar mer forskning.
– Socialtjänsten tillsammans med barnavårdscentralerna har viktiga funktioner både när det gäller att upptäcka försummelse och att ge stöd till familjerna. De behöver utvecklas ytterligare, säger Doris Nilsson.
Bör ha utgångspunkt i barnperspektiv
Det som också är tydligt i forskningen, enligt den nya kunskapsöversikten, är att man lätt antar ett vuxenperspektiv. Forskningen kring försummelse, liksom som prevention och behandling, bör ha sin utgångspunkt i barns rätt till ett bra liv, vilket har stärkts ytterligare i och med att barnkonventionen blev svensk lag vid årsskiftet.
Försummelse kan drabba barn i alla åldrar, även om småbarn är extra utsatta och det kan ske både i familjen och i samhället i stort, till exempel i form av otillräckligt stöd till hemmasittare eller långa köer till BUP. Försummelse är väldigt sällan en enskild händelse i ett barns liv, ofta är barnen utsatta för flera olika typer av barnmisshandel, varav försummelse är en del.
I en svensk undersökning från 2016, där högstadie- och gymnasieelever tillfrågats, svarade sex procent av eleverna att de blivit försummade på något sätt under sin uppväxt. Drygt en procent uppgav av de blivit fysiskt försummade och fem procent emotionellt.
– Det allra viktigaste för de här barnen är att få hjälp i tid och att vuxna vågar se problemet, säger Doris Nilsson.
Fakta: Försummelse
Försummelse ses som barnmisshandel, och kan delas upp i separata undergrupper:
• Fysisk försummelse.
• Emotionell försummelse.
• Medicinsk försummelse.
• Försummelse av psykisk hälsa.
• Utbildningsmässig försummelse.
Undergruppen fysisk försummelse innebär bland annat att inte få tillräckligt näringsrik mat eller rätt kläder för rätt väder. En annan stor grupp inom den fysiska försummelsen är gruppen barn som lider av bristande tillsyn och inte heller skyddas från faror. Medicinsk försummelse inbegriper att inte få vård eller medicin.
Inom emotionell försummelse handlar det om att bli kränkt för den man är, att bli hånad eller förminskad. Barn som inte blir älskade, eller inte är önskade finner vi inom denna grupp. Vissa forskare menar att även barn som har för stora krav på sig från sina omsorgspersoner finns inom denna grupp.
Källa: Kunskapsöversikt om försummelse av Doris Nilsson och Björn Tingberg.
