Kontaktfamilj - en insats med potential

Insatsen kontaktfamilj används i allt mindre utsträckning, trots att det är en insats som med rätt utformning, stöd och verktyg kan vara viktig i förebyggande syfte eller som komplement till andra insatser. 2018 hade ungefär 16 000 barn och ungdomar i Sverige en beviljad insats med kontaktfamilj eller kontaktperson. 2002 var motsvarande siffra över 21 000.

– I den här studien har vi bland annat tittat på hur insatsen kan utvecklas samt hur kontaktfamiljerna själva och socialtjänsten ser på uppdraget, säger Anna Gärdegård, forsknings- och utvecklingsledare på FoU Nordväst, ett kunskapscentrum för socialtjänsten i nordvästra Stockholms län. Hela studien finns att läsa här. 

Anna Gärdegård, FoU Nordväst, har gjort en studie om kontaktfamiljer. 

Efterlyser mer flexibilitet och variation
Framförallt har kontaktfamiljer ansetts förebygga placeringar i dygnsvård, men även förhindra att redan existerande problem i familjen förvärras. Flera av de tillfrågade kommunerna har dock haft svårigheter att rekrytera nya kontaktfamiljer. Med mer flexibilitet och variation i uppdraget tror man att det skulle bli lättare att rekrytera fler kontaktfamiljer.

– Något som blev tydligt i intervjuerna var att det behövs mer flexibilitet i uppdraget, där barnets behov och önskemål får styra uppdraget till större del än idag. Kontaktfamiljsuppdraget kan inte följa en färdig mall, där man till exempel förutbestämt att barnet ska komma varannan helg. Det behöver kunna anpassas utifrån varje barn och kontaktfamilj i större utsträckning än vad som i många fall görs idag. För en del kanske det passar bättre att ses en kväll i veckan eller hitta på en aktivitet en helg i månaden.

Bättre stöd till kontaktfamiljerna
– Vi har också sett att stödet till kontaktfamiljerna behöver bli bättre. De efterlyser mer handledning och bättre tillgänglighet från socialtjänsten, men också möjlighet till att nätverka med andra kontaktfamiljer och mentorer från mer erfarna familjer.

– De vill kunna lära av varandra och få hjälp i hur andra hanterat situationer som kan uppstå, säger Anna Gärdegård.

Även utbildningar för kontaktfamiljer efterfrågas. Tillfrågade kontaktfamiljer har uppgett att det är svårt att på förhand veta vad ett uppdrag ska innebära och att en utbildning skulle göra det lättare att veta man kan, förväntas och får göra i olika situationer som uppstår. Det ställs fler krav på kontaktfamiljerna idag än tidigare, barnens och föräldrarnas problematik är oftare mer komplex än tidigare, samtidigt som kontaktfamiljerna ofta blir ”lämnade ensamma” i sitt uppdrag utan att riktigt veta vad som förväntas av dem.

Kontaktfamiljerna anser också att det är viktigt med matchningen av barn och kontaktfamilj så att barnets behov kan tillgodoses i kontaktfamiljen och att kontaktfamiljens intressen och sätt att leva fungerade för barnet. Det fanns blandade erfarenheter hos kontaktfamiljerna av både bra matchningar och mindre fungerande när barnets behov inte alls motsvaras av det familjen kan erbjuda.

Mål både på kort och lång sikt
Det har också framgått i studien att det ofta behöver formuleras mer konkreta mål med insatsen, med utgångspunkt från barnets bästa. Man ser behov av både mindre och konkreta mål på kort sikt men också vad man vill uppnå med insatsen som helhet under en längre tid.

– Om insatsen används på rätt kan det vara en jättebra förebyggande insats. Jag ser stor potential, säger Anna Gärdegård.

Hon hoppas att studien ska komma många till del och har en förhoppning om att den ska kunna vara till nytta för utvecklingen av förebyggande insatser.