De vill ta reda på hur familjehemsföräldrar känner när en placering tar slut

– Vi vet inte särskilt mycket om hur familjehemsföräldrarna tänker och känner när en placering tar slut, och eftersom vi inte vet så mycket kan vi inte heller erbjuda familjerna stöd i de här situationerna, säger forskaren Ingrid Höjer, Göteborgs universitet.

Ingrid Höjer, Göteborgs universitet 

Syftet med projektet, som nyligen beviljats pengar från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, är att öka kunskapen om eftervården och övergången från samhällsvård till vuxenliv. Tillsammans med en norsk kollega ska Ingrid Höjer under hösten intervjua 15 familjer i Sverige, som under de senaste fem åren haft minst en placering, där ungdomen varit 15-18 år, och som nu inte längre är placerad.
– Den här studien kommer att ge oss viktig kunskap som skulle kunna användas för att utforma stöd till familjehemsföräldrarna i de här situationerna. I dag blir familjehemmen lämnade att själva hantera sin situation vid ett sammanbrott eller när en placering tagit slut. Fokus har legat på att ge stöd till den placerade och de biologiska föräldrarna, medan familjehemsföräldrarna glömts bort. Även för ungdomarnas del kan det vara viktigt att även familjehemsföräldrarna får stöd, säger Ingrid Höjer.

Studien kommer även att brett titta på hur kontakten med de tidigare placerade ungdomarna ser ut efter placeringens avslut och jämföra resultaten mellan länderna. I Norge finns en mer utbredd eftervård, och därför är det intressant att göra en jämförelse för att kunna se vilka effekterna detta har haft, säger Ingrid Höjer.

Intervjuarbetet kommer att ske under hösten och redan nu söker Ingrid familjer som är intresserade av att medverka i studien.
– Intervjuerna kommer i första hand att ske med familjehem boende i Göteborgstrakten, men om någon som bor längre bort är intresserad av att delta, går det bra att ta kontakt med mig via mail, så kan vi göra en intervju per telefon, säger Ingrid Höjer.