De finns där för ungdomar från hem med missbruk eller psykisk ohälsa

– Vi vet av undersökningar som vi har gjort att de här ungdomarna vill ha någon att vända sig till som har varit i samma situation som de själva, säger Lisa Dahlgren, tillförordnad chef för påverkansarbete i organisationen.

Ett ”maskrosbarn” brukar definieras som ett barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros som kan växa upp genom asfalten. Men på organisationen Maskrosbarn är de noga att poängtera att det är de unga själva som definierar om de är ett maskrosbarn och att uppfattningen och gängse beskrivningen om att maskrosbarn klarar sig själva utan stöd är något de vill tvätta bort, alla maskrosbarn är hjälpta av något typ av stöd.

Maskrosbarn startade 2005 som ett projektarbete i gymnasiet av de två tjejerna Therése Jarland och Denise Madsen, som har en liknade bakgrund, och fann varandra. De ville normalisera situationen för barn som levde i liknande situationer, agera förebilder och visa att det faktiskt går att må bra, även om ens föräldrar mår dåligt och det är fortfarande grundpelaren i Maskrosbarns verksamhet idag.
– Vi kämpar för visionen att alla ska kunna växa upp till välmående individer med hjälp av det stöd och hjälp som de själva känner att de behöver. Det stödet ska de kunna få från oss, säger Lisa Dahlgren.

Ett ben i verksamheten är att möta ungdomarna, skapa en mötesplats för dem och ge dem möjlighet att få kontakt med andra som är eller har varit i samma situation.
– Dels har vi lägerverksamhet och en ungdomsgård dit ungdomarna kan komma för att umgås och prata och dels har vi olika stödprogram, totalt nio stycken, som man kan söka till. Bland annat finns det ett ”coachstöd” för dem som har blivit placerade i familjehem men som kan behöva någon att prata med om sin situation. Som placerad kan man känna sig väldigt utelämnad, man vill vara lojal mot sina biologiska föräldrar och inte upplevas som en börda i familjehemmet. Därför kan det kännas skönt att det finns någon annan att vända sig till, någon som man dessutom vet har gått igenom samma sak som man själv gör, säger Lisa Dahlgren.

Maskrosbarn har över 100 volontärer och timanställda över hela landet som ställer upp för de utsatta ungdomarna, både som coacher och inte minst i den chattverksamhet som är öppen fem kvällar i veckan och som man når via organisationens hemsida.
– Vår målgrupp är ungdomar 13-19 år. Vissa stöd är ideella och kräver ingen kontakt med socialtjänsten och andra kräver bistånd från socialtjänsten, säger Lisa Dahlgren.

Att utbilda skolpersonal och andra som ofta träffar barn från missbruksfamiljer och familjer med psykisk ohälsa är ett annat viktigt ben i verksamheten för Maskrosbarn.
– Nytt för i år är något som vi kallar för ”Skolkurage”, där vi har som mål att ta fram ett utbildningsmaterial för skolpersonal i hur man ska bemöta ungdomar som kommer från sådana miljöer vi jobbar med och stötta dem i sitt skolarbete, berättar Lisa Dahlgren.
– Vi har också varit med och format en helt ny del av utbildningen ”Ett hem att växa i”, som de flesta som ska bli familjehem genomgår. Där har vi bland annat tagit fram några filmklipp som visas i utbildningen och kommer med en del konkreta tips, berättar Lisa Dahlgren.

Maskrosbarn har även en egen utbildning för familjehem, där man under några timmar fokuserar på sådant som ungdomarna själv har lagt fram som viktigt i olika undersökningar.
Förutom utbildningar för familjehem håller Maskrosbarn även ett stort antal föreläsningar varje år för skolor, socialtjänst och landsting men även för elever i högstadie- och gymnasieskolor.
– Många ungdomar kommer i kontakt med oss den vägen eller via sociala medier. Om man är nyfiken på vår verksamhet får man gärna läsa på vår hemsida eller ta kontakt med oss, vi har kontor i Stockholm och Göteborg, men är verksamma över hela landet, säger Lisa Dahlgren.

Maskrosbarn har utvecklats till Sveriges största organisation för ungdomar som växer upp med föräldrar som har ett missbruk eller psykisk ohälsa.