Frågor om våld bör in i elevens hälsosamtal

Forskarna Lisbet Engh och Ulla-Britt Eriksson, Karlstads universitet, har i en studie visat att elever som far illa kan fångas upp av elevhälsan, om skolsköterskorna börjar fråga om våld i de hälsosamtal som de har med alla elever.

– Att prata om våld och ställa frågor om våld är väldigt tabubelagt och många kanske inte gör det på grund av reaktionerna man kan få. Men eleverna själva var positiva till att frågorna ställdes och de förstod också varför, berättar Ulla-Britt Eriksson.

Lisbet Engh, Karlstads universitet. 

I studien ingick 139 elever i Värmland. Det var 11 skolsköterskor, som arbetade med elever i årskurs ett på gymnasiet, som genomförde hälsosamtalen. Syftet var att ta fram ett nytt frågeinstrument att använda vid hälsosamtalet för att upptäcka, våld, försummelse och övergrepp. Forskarna har utformat sju konkreta frågor som samtliga elever i årskurs ett på gymnasiet på de deltagande skolorna fått svara på och som inbjöd till mer fördjupande samtal och en möjlighet att bygga en relation till eleven och att bryta tabun kring att prata om våld. Eleverna har upplevt att skolsköterskan varit genuint intresserad och att det skapats trygghet och tillit.

– Flera elever berättade om övergrepp långt tillbaka i tiden, några elever kom tillbaka efter en tid och berättade om sina upplevelser efter att de fått tänka igenom det lite, säger Lisbet Engh.

Elever som avslöjade sin tidigare utsatthet för skolsköterskan hade uppenbarligen ett behov av att prata om det. Det visar att hälsosamtalet i sig är ett stöd för eleven när skolsköterskan har tillräckligt med tid, vilket kan förebygga framtida negativa hälsokonsekvenser, exempelvis psykisk ohälsa. Några anmälningar till socialtjänsten gjordes inte under studien, vilket troligtvis berodde på eleven redan fått hjälp och stöd eller att utsatthet låg så pass långt tillbaka i tiden att det inte funnits fog för en anmälan.

– Vi hade kanske fått ett annat resultat om vi ställt frågorna till yngre barn. Frågorna är utformade så att de ska kunna användas i alla åldrar, säger forskarna.

Ulla-Britt Eriksson, Karlstads universitet. 

Slutsatsen av studien är att frågorna om våld bör införas i alla hälsosamtal inom elevhälsan. Ju tidigare man kan få de utsatta barnen att berätta, desto större möjlighet att sätta in stöd och hjälp.

– Vi tar gärna en dialog med Socialstyrelsen kring detta. Det är upp till varje kommun att bestämma om man vill ställa de här frågorna men vi hoppas att alla kommuner ska vilja jobba på det här sättet, eftersom vi har sett att det gör skillnad. Vi jobbar också för att få upp frågan på politikernas bord, säger Lisbet Engh.

Det räcker dock inte med att kommunerna bestämmer sig för att lägga till frågor om våld i hälsosamtalen, det krävs också att det finns stöd och hjälp att tillgå för de barn och ungdomar som varit utsatta och att de direkt slussas rätt från elevhälsan.
Studien visar även värdet av att professionella har kunskap om både våld mot barn och emotionella reaktioner. Det ger en trygghet i att kunna ställa icke värderande frågor, tolka signaler och agera när barn avslöjar sin utsatthet.