Bristande matchning vid placering leder ofta till sammanbrott
Sammanbrott i familjehem är inte ovanligt. De tre vanligaste orsakerna är bristfälligt stöd från socialtjänsten, bristande matchningar på grund av tidsbrist (inom verksamheten eller på grund av akuta ärenden) samt om det placerade barnet placerades i ett hem med biologiska barn i samma ålder, enligt en ny intervjustudie med familjehemssekreterare.
I en ny kandidatuppuppsats från Karlstads universitet har familjehemssekreterare i fem kommuner intervjuats kring sammanbrott i placering och vad de upplever är de främsta orsakerna. För det första finns det sällan en enda anledning till ett sammanbrott, ofta spelar flera faktorer in, konstaterar de intervjuade familjehemssekreterarna.
En vanlig orsak till sammanbrott uppges vara dålig matchning mellan barn och familjehem eller att familjehemmen inte är tillräckligt rustade inför barnets behov. En av de intervjuade i studien uppger att en av anledningarna till att familjehemmen inte är tillräckligt rustade för sitt uppdrag är att familjehemssekreteraren inte alltid hinner informera familjehemmen om exempelvis barnets egna beteendeproblematik - något som leder till att familjehemmen inte hinner skaffa rätt verktyg eller få relevant utbildning för att kunna ta hand om barnet.
Tidsbrist ofta bidragande orsak
Det beskrivs även att det kan ha varit information om barnet som familjehemssekreterarna inte visste från början, innan placering. Möjliga orsaker till detta är att tiden inte finns för en god kommunikation mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare för att en överlämning ska bli så bra som möjligt.
Tidsbrist kan också göra att familjehemssekreterarna inte hinner göra så noggranna utredningar som önskas av familjehemmen, vilket i sin tur kan leda till sämre matchningar och på sikt leda till sammanbrott. Familjehemssekreterarna nämner att det inte bara är viktigt att arbeta med barnet, utan hänsyn måste tas till de biologiska föräldrarna, familjehemmen samt barnens skola.
Hoppas på tur
Bristen på familjehem gör också att familjehemssekreterarna ibland tvingas välja hem till barn som troligtvis inte är en bra matchning. Ibland hoppas man på turen, beskriver en av de intervjuade i studien, “Det är en enorm brist på familjehem och därför kan vi inte alltid finna en perfekt matchning mellan barn och familjehem, har vi tur så blir det bra ändå”.
Ytterligare en orsak till sammanbrott som nämns i studien gäller ifall familjehemmet har biologiska barn i ungefär samma ålder som det placerade barnet. En av familjehemssekreterarna beskriver att det är önskvärt om det placerade barnet är många år yngre eller äldre än de eventuella biologiska barnen, eftersom konkurrensen mellan barnen då minskar avsevärt. Placeras ett barn i ett familjehem med jämnåriga beror ofta sammanbrottet i familjehemmet på grund av att de biologiska barnen reagerar och tycker att det inte fungerar, på grund av jämförelser eller konkurrens.
Tillit och personkemi
Samtliga av de tillfrågade familjehemssekreterarna anser att rätt stöd till familjehemmen kan vara avgörande för att förhindra sammanbrott. Tre faktorer är centrala för att förebygga sammanbrott i familjehem:
- att upprätthålla tät kontakt mellan familjehemssekreterare och familjehem
- personkemi mellan familjehemssekreterare och familjehem
- tillit, om familjehemmen känner en tillit till familjehemssekreterarna beskrivs det att kontakten blir mer öppen och att frågor vågar ställas från familjehemmens sida till familjehemssekreterarna angående komplexa ämnen i en större utsträckning
Sist men inte minst påtalade en av de intervjuade familjehemssekreterarna att sammanbrott även kan vara något positivt, då det kan leda till att barnet får det bättre i något annat familjehem, vilket kan vara viktigt att komma ihåg när man pratar om sammanbrott.
Läs hela uppsatsen här.