Akutsjukvårdens nya arbetsmetod fångar upp fler barn som riskerar att fara illa
Genom att redan på akuten ställa frågan till alla patienter som kommer in om det finns barn i hushållet kan fler barn som riskerar att fara illa fångas upp i ett tidigt stadie. Metoden som kallas ”Child-check” ska nu permanentats på Skånes universitetssjukhus.
Child-check som metod har använts på alla akutmottagningar i Holland sedan 2013. I Sverige inleddes ett pilotprojekt i januari 2020 på Skånes universitetssjukhus i Lund. Louise Laurell är överläkare i barn- och ungdomsmedicin och har tagit metoden till Sverige.
Louise Laurell är överläkare i barn- och ungdomsmedicin och har tagit metoden till Sverige.– Holland har visat väldigt positiva resultat och jag fastnade för, att den vid utvärdering, visat sig vara en enkel och säker metod, berättar hon.
Kort förklarat går Child-check ut på att personalen på akutmottagningen frågar alla vuxna patienter om det finns barn under 18 år i hushållet. Om det finns det och patienten har sökt vård på grund av våld i nära relationer, missbruk eller svår psykisk ohälsa görs automatiskt en orosanmälan till socialtjänsten, med ett särskilt formulär för ’’orosanmälan enligt Child-check’’.
Tredubblat antal anmälningar
– När vi utvärderat det första året visade det sig att anmälningarna från akutvården har tredubblats. Vårdpersonal har en anmälningsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa, men tidigare gjordes få anmälningar från personalen på akutmottagningen. Det saknades helt enkelt rutiner för att ta reda på om barn fanns med i bilden. Child-check gör det lättare för akutpersonalen att göra rätt, säger Louise Laurell.
Efter ett lyckat pilotprojekt blir nu Child-check en permanent arbetsmetod på akutmottagningen i Lund och införs även på vuxenakuten i Malmö. Ett inriktningsbeslut om att även införa Child-check i Helsingborg, Ystad och Kristianstad har tagits.
Arbetssättet har utvecklats i samarbete med socialtjänsten i tolv skånska
kommuner. Karin Thornquist är enhetschef på socialförvaltningen i Lunds kommun.
Ögonöppnare
– En tydlig effekt av Child-check är att vi kommer i kontakt med familjer som vi inte hade fått kännedom om annars. Vi har fångat upp flera familjer genom Child-check. Det gör att vi kan komma in tidigare och erbjuda stöd till de här familjerna innan det gått för långt. Jag tror också att det kan bli en ”ögonöppnare” för den enskilde kring allvaret i sin problematik och att de har ”ögonen på sig”, vilket kan motivera dem att ta tag i sina problem i tid, säger hon.
En anmälan enligt Child-check behandlas som vilken orosanmälan som helst. Det finns även en särskild mailadress som socialtjänsten kan använda för snabbt komma i kontakt med sjukvården om det finns frågor eller oklarheter kring uppgifterna som lämnats.
Följas upp vetenskapligt
Child-check ska nu utvärderas och följas upp vetenskapligt. Louise Laurell har nyligen fått 400 000 kronor från Brå för detta.
– Ju mer evidens vi har kring effekten, desto större chans att vi kan stimulera fler sjukhus och regioner att införa den. Anslaget från Brå är en tydlig signal om att metoden betraktas som intressant från ett nationellt perspektiv.
