Du behövs
Vill du göra skillnad?
Läs mer om uppdragen som familjehem, jourhem, kontaktfamilj och kontaktperson.
Bra att veta:
- Du ska vara en trygg vuxen som har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta en annan människa i en svår situation. Du har också en stabil och ordnad tillvaro, både ekonomiskt och socialt.
- Ett vanligt krav är att barnet ska få ett eget rum. Ett vardagsrum räknas inte som sovrum.
- Det är viktigt att du är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk släkt, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
- Du får ersättning för ditt uppdrag i form av ett arvode som du betalar skatt på och en omkostnadsersättning som ska täcka de omkostnader du har.
Allmänt om olika uppdrag
Det finns en hel del att fundera på innan man som familj antar den utmaning det innebär att ta emot ett okänt barn eller ungdom i sin familj. Familjehem tar emot barn som behöver vård och fostran, under den tid som behövs i varje enskilt fall. Som jourhem tar man hand om barn och ungdomar som ofta behöver placeras akut, de stannar en kortare tid medan socialtjänsten utreder vad som behöver göras. Som kontaktfamilj tar man emot ett barn där man ska man finnas som ett regelbundet stöd för ett barn och dess familj, t.ex. något veckoslut i månaden. Kontaktpersoner kan exempelvis stötta en ungdom i att hitta en meningsfull fritidssysselsättning.
Det kan vara svårt att i förväg veta vad ett uppdrag kan komma att innebära, dels för sig själv men också för familjen i övrigt. Det är viktigt att prata med alla i familjen innan man åtar sig ett uppdrag eftersom alla familjemedlemmar kommer att bli berörda. De barn som placeras kommer med jobbiga erfarenheter, vad det kan handla om varierar från barn till barn. Men, något alla har gemensamt är att de blivit separerade från sina föräldrar. Barnen som placeras behöver komma till trygga och stabila vuxna som de kan räkna med under den tid de behöver dem.
Familjekonstellationen spelar mindre roll, man kan vara ensamstående eller i en relation, med eller utan egna barn. Det som är allra viktigast är att familjen består av trygga vuxna som bryr sig om barnet, att de har förmåga att ge barnet kärlek och omvårdnad under den tid barnet ska finnas hos dem och att det finns tid och tålamod att stötta och hjälpa barnet genom det svåra.
Familjehem
Det finns stora skillnader i att vara familjehem mot att vara en ”vanlig” familj. Som familjehem tar man emot ett okänt barn eller ungdom till sin familj. Man öppnar också sitt hem för insyn och granskning av socialtjänst och barnets biologiska nätverk. Barn som placeras i familjehem har ofta större behov än de ”egna” barnen, på grund av de upplevelser de har bakom sig och att de blivit separerade från sina föräldrar. Det kan vara tufft och tålamodsprövande att som familjehem möta och ta hand om allt detta, men många vittnar om att det samtidigt ger mycket glädje och tillfredsställelse.
Hur länge barnet behöver stanna i ett familjehem beror bl.a. på anledningen till att barnet är placerat. Ibland kan det handla om några månader, ibland flera år, ibland hela barnets uppväxt.
Jourhem
Jourhemsplaceringar skiljer sig på många sätt från de övriga uppdragen. Dels förväntas det oftast att en vuxen ska vara hemma på heltid och barnet som behöver placeras stannar bara under en kortare tid. Jourhemsföräldrar har dessutom ibland bara någon timme på sig för att förbereda sig inför ett barns ankomst. Barn som placeras i jourhem kan ofta befinna sig i ett chocktillstånd på grund av omständigheterna som föranlett placeringen samt separationen från föräldrarna. Som jourhemsförälder ska man kunna öppna sitt hjärta för varje barn och alltid visa respekt för det placerade barnet och dess familj oavsett förhållanden.
Under tiden ett barn bor i ett jourhem ska en utredning göras om barnets situation och vad som är bäst för barnet i det långa loppet. En utredning ska genomföras inom fyra månader.
Kontaktfamilj/stödfamilj
Att vara kontaktfamilj kan se ut på många olika sätt, men uppdraget bygger främst på att barnet kommer då familjen har ”ledig” tid såsom kvällar och helger. Det är en helt frivillig insats som ges till barnet och bygger på att stötta den biologiska familjen.
Kontaktfamiljens uppdrag handlar om att erbjuda en trygg miljö och att på olika sätt vara ett stöd för barnet utifrån vad barnet behöver. En huvudsaklig uppgift är att lyssna och bara finnas till. En kontaktfamiljs uppdrag sträcker sig ofta över längre tid och kan pågå i flera år. Det handlar om att inkludera barnet i det vanliga familjelivet och att ge barnet den uppmärksamhet det behöver.
Begreppet kontaktfamilj används främst inom insatser som beviljats med stöd av socialtjänstlagen (SoL) medan stödfamilj eller avlastningsfamilj främst används inom insatser som beviljats genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Kontaktperson
Kontaktpersoner hjälper ungdomar som behöver bryta sin isolering eller har behov av ett utökat kontaktnät. Som kontaktperson är man ett stöd och en vän för ett barn, ungdom eller vuxen. Man träffas och gör något tillsammans t.ex. promenerar, fikar, går och handlar, går på bio, teater eller ser på en fotbollsmatch. En viktig uppgift är att bryta personens isolering genom gemenskap, hjälp till fritidsverksamhet samt ge råd och stöd i vardagssituationer.
Ensamkommande flyktingbarn
Det kommer många barn till Sverige utan sina föräldrar. Barnen flyr undan krig, våld och förtyck. En del av dessa barn behöver få komma till ett jourhem eller familjehem.
Läs mer om ensamkommande flyktingbarn...
Varför behöver barn samhällets insatser?
Bakgrunden kan se väldigt olika ut för de barn och ungdomar som behöver få komma till ett familje- eller jourhem. Det kan finnas stora brister i omsorgsförmågan, ett aktivt missbruk eller en sjukdom hos föräldrarna. Det kan även handla om barnets eller ungdomens egna problematik som medför att det behöver placeras, som t.ex. en funktionsnedsättning eller beteendestörningar.
Barn som får insatsen kontaktfamilj kan ha en liknande bakgrund, fast det kanske inte blivit synligt ännu. Det är dessutom en frivillig insats som föräldrarna själva kan ansöka om. Som kontaktfamilj blir man en resurs för en annan familj som behöver avlastning och stöd, det är vanligt att ensamstående föräldrar blir beviljade detta.
Kontaktpersoner hjälper ungdomar som behöver bryta sin isolering eller har behov av ett utökat kontaktnät.
Finns det några krav?
Du ska vara en trygg vuxen, vara intresserad av människor och kunna tänka dig att stötta och hjälpa någon som är utsatt. Du kan bo i lägenhet eller i hus på landet eller i stan. Du kan vara ensamstående eller i en relation, med eller utan barn och arbeta heltid, deltid eller studera. Det finns ingen formell åldersgräns, men kommuner och företag kan ha olika syn på åldern av dig som uppdragstagare. Man bör ha erfarenhet av barn och/eller ungdomar och ha ett genuint intresse av det barn man tar emot.
Det är bra om du:
- har tid, tålamod och ett engagemang utöver det vanliga att stötta och hjälpa barn och unga i en svår situation. Du välkomnar barnet i familjen och ger det möjlighet att få en trygg tillvaro med en känsla av tillhörighet och hjälp med att komma in i det svenska samhället.
- har ett rum ledigt där barnet får känna sig tryggt. Eftersom man inte vet hur länge barnet ska stanna är det viktigt att det finns tillräckligt med rum så att alla i familjen har ett eget. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen.
- kan tänka dig att stötta barnet som kan ha traumatiska upplevelser med sig som det behöver hjälp med att bearbeta. Ibland krävs professionell hjälp till barnet.
- kan tänka dig att stötta och hjälpa barnet med skolan, kompisar och att få en meningsfull fritid. Att hjälpa barnet att få en fungerande skolgång, att stötta barnet i det sociala samspelet med andra och att få barnet att känna sig delaktigt och tryggt, är viktiga delar i ditt uppdrag.
- är bra på att samarbeta och är positivt till att ha ett nära samarbete med socialtjänst, biologisk familj, god man och andra viktiga personer för barnet och instanser så som vården, skolan mfl.
- kan ta ledigt från ditt arbete för att vara med på olika möten, t.ex. med socialtjänsten, vården, skolan mfl. som sker på dagtid.
- Är ni fler i familjen så är det viktigt att alla är överens om att detta är något som ni vill göra, då hela familjen kommer att påverkas.
Vid kontakt med en handläggare så kommer hen att berätta vilka krav de har. Informationen finns också ofta att läsa på hemsidan hos den kommun eller företag som du vänt dig till.
Anmäla intresse
Det finns olika vägar att gå för att anmäla sitt intresse. Det kan ibland ta lång tid innan man får en första kontakt så det kan vara en god idé att anmäla sig till flera kommuner och/eller företag.
Du kan vända dig till socialtjänsten i din kommun eller kringliggande kommuner. Det finns även företag som arbetar med familjehemsvård, som man också kan vända sig till. Dessa anlitas av kommunerna.
På hemsidan Min insats som Socialstyrelsen står bakom, kan du läsa mer om de olika uppdragen samt även anmäla intresse till din kommun. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har utvecklat hemsidan FamiljehemSverige där man kan testa sig själv om man skulle kunna vara lämplig och man kan även anmäla intresse till kommunen.
Hur går det till?
Vid första kontakten med en handläggare vill de få lite upplysningar om dig, t.ex. om boende, arbete, civilstånd, egna barn och vilken åldersgrupp du kan tänka dig.
Varje kommun och företag har sedan sina egna rutiner och utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig. Några av metoderna som används är BRA-fam och Kälvestensmetoden.
För att bli uppdragstagare så ingår det också att man får lämna registeruppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister, socialregistret, Försäkringskassan, kronofogdemyndigheten och ibland även LOB-registret hos Transportstyrelsen.
Läs mer under respektive uppdrag.
Sekretess
Ett familjehem eller jourhem som inte är kontrakterat, omfattas inte av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men man ska alltid iaktta försiktighet med uppgifter kring den som är placerad samt om barnets biologiska nätverk. Sekretess råder dock för kontrakterade jourhem/familjehem, kontaktfamiljer samt kontaktpersoner.
Avtal
Vid en placering/uppdrag ska det skrivas ett avtal uppdragstagaren och ansvarig socialnämnd. Detta avtal bör skrivas innan placeringen sker för att alla parter ska veta vad som gäller. Om detta mot förmodan inte är möjligt, ska det noteras noga i uppdragstagarens akt vad man kommit överens om muntligen, t.ex. om ekonomiska ersättningar. Det är sedan socialtjänstens handläggare som ansvarar för att det upprättas ett skriftligt avtal.
En genomförandeplan bör upprättas i samband med att ett barn placeras. Genomförandeplanen ska beskriva vilka olika insatser som behövs för barnet, målet med insatserna, när och hur de ska genomföras och av vem.
Läs mer om avtal och genomförandeplan...
Ekonomisk ersättning
Vid en placering i familje- eller jourhem samt vid insatsen kontaktfamilj och kontaktperson utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen är uppdelad i två delar, en omkostnadsersättning som nästan är skattefri och ett arvode som beskattas.
