Artiklar

Anknytning är något som måste få ta tid. Forskaren Kerstin Neander har under många år arbetat med späda och små barn och deras familjer, forskat kring anknytning och stödinsatser. Hon menar att det placerade barnets behov av en trygg bas att knyta an till, är något som familjehemmet måste jobba med under hela placeringen.

Många konflikter med barn skulle kunna undvikas om de bemöts med rätt metod, det menar psykologen, forskaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som utarbetat en metod i lågaffektivt bemötande.

Marte Meo-metoden som kommunikationsmetod användas för att noggrant titta på och analysera samspel mellan människor, framför allt mellan barn och förälder/familjehemsförälder.

2011 utvecklade Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”BRA-samtal” – ett verktyg för att prata med barn mellan 7-18 år som är anhöriga till en förälder med missbruk, psykisk ohälsa eller svår sjukdom. Nu pågår en förstudie för att anpassa modellen för yngre barn.

I fem år har Stiftelsen Allmänna Barnhuset drivit Skolfam. Modellen utvecklades redan 2005 och genom åren har över 1 000 barn fått stöttning för att klara sitt skolarbete. – Behovet av den här verksamheten är stort. Jag önskar att det kunde erbjudas i alla Sveriges kommuner, säger Monica Achá Sonesson, nationell samordnare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Barn och ungdomar som är i behov av sociala insatser får hos Familjehemscentralen i Gävle stifta bekantskap med hundarna Elsa, Tessie, Stina och Bonita.

De som vill bli familjehem behöver enligt Socialstyrelsens rekommendationer genomgå en eller flera intervjuer för att man i utredningen ska kunna ta reda på om det finns det känslomässiga överskott som krävs för uppdraget. För den omfattande djupintervjun finns flera metoder, bland annat Nya Kälvestensmetoden.

Genom en ny app ska det bli lättare för barn att aktivt delta i utredningar som rör dem. Detta håller nu forskare vid Mälardalens högskola på att utarbeta.

En viktig del i utredningen av en familj inför en eventuell placering är att förstå de vuxnas känsloliv och relationer för att utröna om det finns ett känslomässigt överskott för att ta sig an ett barn. En av de metoder som kan användas för en sådan utredning är den så kallade Kälvestens-metoden.

Att växa upp i en kaotisk miljö leder inte sällan till utvecklingstrauma hos barnet. Utan rätt stöd och behandling kan det komma att påverka barnet för resten av livet. Socionomerna Helene Samuelsson och Josefine Guldbrand har startat en verksamhet som är inriktad på att hjälpa just dessa barn.

Uppföljningssamtal med de familjehemsplacerade barnen är viktigt, men det är inte alltid som socialsekreterarna har rätt verktyg för samtalen. För att förbättra och förenkla dialogen med barnen har appen ”Barnsam” tagits fram av Karlskrona kommun i samarbete med det lokala näringslivet och sprids nu bland landets kommuner.

Forskare i Lund vill kartlägga vilket behov av stöd som familjehemsplacerade barn upp till sex år har och vilka metoder som skulle kunna användas för att stärka deras psykiska hälsa.

Att tolka signalerna från ett litet barn kan vara svårt, särskilt om barnet utsatts för ett trauma och kanske inte visar sina känslor som andra barn. Med den så kallade ABC-metoden, som är ny i Sverige, lär sig den vuxna att bättre tolka och förstå barnets beteende och därigenom kunna ge barnet en bättre omsorg.