Vårdnadsöverflyttning

När ett barn varit placerat i samma familjehem under tre år, ska socialnämnden enligt bestämmelserna i Föräldrabalken 6 kap. 8 §, särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. 

Målet med en familjehemsplacering är generellt sett en återförening mellan barnet och den biologiska familjen. Men, det finns fall där en återförening inte är möjlig. Det kan t.ex. vara när ett barn placerats i ett familjehem i späd ålder och därefter har växt upp i familjehemmet, eller när föräldrarnas förmåga att kunna ta hand om sitt barn inte kommer att förändras med tiden.

Under tiden ett barn är placerat i ett familjehem kan en så stark anknytning mellan barnet och familjehemsföräldrarna ha utvecklats, att det bästa för barnet är få stanna kvar under resten av sin uppväxttid. Att flytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna innebär att barnet får möjlighet att växa upp i trygg vetskap om vart det hör hemma.

”3-års regeln”

När ett barn varit placerat i tre år i ett familjehem ska frågan om vårdnadsöverflyttning lyftas av socialtjänsten. En förälder eller familjehemmet kan också initiera en vårdnadsöverflyttning. Den ansvariga handläggaren gör då en bedömning om det finns förutsättningar för att flytta vårdnaden.

Om det bedöms vara förenligt med barnets bästa att flytta vårdnaden, och om familjehemsföräldrarna kan tänka sig ett sådant åtagande, öppnar socialtjänsten en utredning som ska vara klar inom 4 månader.

Skulle det visa sig vara olämpligt att driva frågan om en vårdnadsöverflyttning, görs en ny bedömning var sjätte månad - vid övervägande om fortsatt vård behövs (då barn vårdas med stöd av Socialtjänstlagen, SoL, eller 2 § LVU) eller vid omprövning om vården ska upphöra (för unga som bereds vård med stöd av 3 § LVU).

Familjehem - vårdnadshavare - särskilt förordnad vårdnadshavare

Skillnaden mellan att vara familjehem och särskilt förordnad vårdnadshavare är att man i det senare fallet är juridiskt ansvarig för barnet. Det innebär att man blir barnets vårdnadshavare och att barnet därmed säkert vet att ”här ska jag växa upp”. Barnet får en känsla av trygghet och en laglig tillhörighet till familjen.

Familjehem

När ett barn placeras i ett familjehem har barnets vårdnadshavare (vanligtvis en förälder) fortfarande kvar bestämmanderätten över sitt barn, exempelvis när det gäller skolgång, barnpsykiatrisk behandling eller läkarvård. Vid en placering enligt Socialtjänstlagen, en s.k. SoL-placering, så har barnets vårdnadshavare begärt eller samtyckt till att barnet placeras i ett annat hem och i och med det har de avstått från den vardagliga omsorgen och allt som har med det att göra. Vid vård enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inskränks bestämmanderätten för barnets vårdnadshavare.

Socialnämnden har alltid det övergripande ansvaret för barnet och gör ett övervägande av ett barnets behov av fortsatt vård, alternativt en omprövning om vården av barnet ska upphöra, 6:e månad.

Vårdnadshavare (juridiskt ansvarig för barnet)

Bestämmelserna om vårdnad om barn finns att läsa i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda.

Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnadshavaren ska också se till att barnet får tillfredsställande försörjning, utbildning genom att välja lämplig skola för barnet, hälso- och sjukvård samt fritidsaktiviteter. Det åligger även en vårdnadshavare att söka de socialförsäkringsförmåner och liknande som barnet kan vara berättigat till.

I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Vårdnadshavaren ska så långt som möjligt ansvara för att tillgodose barnets behov av att ha kontakt med, och träffa de personer som är viktiga för barnet.

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Som särskilt förordnad vårdnadshavare blir man vanligtvis även förmyndare för barnet. Man har samma ansvar som en vårdnadshavare, dock har man ingen försörjningsplikt för barnet. Arvsrätten ändras inte utan barnet ärver fortfarande sina biologiska föräldrar. Vill man att barnet ska ärva dig så måste man skriva detta i ett testamente.

När vårdnaden övergår till familjehemsföräldrarna, upphör familjehemsplacering. I och med det, upphör även den formella kontakten med socialtjänsten samt socialnämndens ansvar för barnet. Det ansvar som kvarstår är den ekonomiska ersättningen, som ska fortsätta att utbetalas som tidigare.

Efter att en vårdnadsöverflyttning är gjord, kan man som familjehemsföräldrar ofta känna ett lugn, man kan vara trygg i vetskapen om att barnet ska stanna i familjen, något som också är gynnsamt för anknytningen till barnet. Det kan också upplevas som lättare att ha kontakt med det biologiska nätverket då alla nu vet att barnet ska växa upp i familjehemmet. Man kanske också får en annan relation till föräldrarna där man kan fråga dem hur de vill att umgänget ska se ut. Det kan även bli så att barnet själv kan få bestämma vilka relationer det vill ha.

Arbetet med att stötta barnet att fortsätta ha kontakt med sitt biologiska nätverk blir en av de viktigaste, ibland svåraste, uppgifterna som man åtar sig som särskilt förordnad vårdnadshavare.

Ett familjehems funderingar 

Frågan om att ta över vårdnaden av ett barn kan väcka många tankar och funderingar. Här följer några exempel på frågor som man som familjehemsförälder bör ta ställning till innan en vårdnadsöverflyttning initieras:

Orkar vi ta över allt ansvar själva?
Som särskilt förordnad vårdnadshavare har man ansvaret för att barnet får den hjälp och det stöd som det behöver för att utvecklas till en självständig individ. Om socialtjänsten tidigare varit behjälplig i kontakter med förskola/skola, BUP, Hab och andra viktiga instanser, så blir man nu ensam med det ansvaret.

Hur kommer umgänget att fungera?
Har man en bra kontakt med det biologiska nätverket så har man ett hum om hur fortsatt umgänge kan komma att se ut. I en del fall kan det vara lite mer komplicerat med föräldrakontakterna som kan göra att man tvekar för att man inte vill riskera att komma på kant med föräldrarna.

Ibland kan det också hända att en eller båda föräldrarna väljer att inte längre ha någon kontakt med barnet efter en vårdnadsöverflyttning.

Hur kommer den ekonomiska ersättningen att se ut?
I Socialtjänstlagen, 6 kap 11§ står följande: Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehemsplacerat hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning.[…]

Detta innebär att kommunen ska fortsätta att betala ersättning i form av arvode och omkostnadsersättning. Ersättningen reduceras dock med motsvarade ersättningar man kan få från bl.a. Försäkringskassan. (Se mer om ersättning nedan.)

Hur kan stödet se ut efter en vårdnadsöverflyttning?
När vårdnadsöverflyttningen vinner laga kraft upphör placeringen av barnet. Stödet från placeringskommunen upphör vanligtvis och man får nu vända sig till sin hemkommun istället. I de fall familjehemmet är boende i placeringskommunen är steget till att be om hjälp och stöd inte så stort. Då har man vanligtvis redan en upparbetad kontakt med socialtjänsten som kan göra att det inte känns lika främmande att ta upp det som man känner att man behöver stöd i. Bor man däremot i en annan kommun så kan det kännas jobbigt om man inte tidigare haft kontakt med socialtjänsten där.

Genom att kontakta hemkommunen i samband med socialtjänstens övervägande kan handläggaren och familjehemmet få en uppfattning om vilka möjligheter som finns till fortsatt stöd. Man kan aldrig få några garantier om att boendekommunen gör samma bedömning av familjehemmets stödbehov som den placerande kommunen tidigare gjort. Denna otrygghet kan göra att vissa familjehemsföräldrar väljer att avstå att överta vårdnaden.

För att underlätta vid en vårdnadsöverflyttning, har det gjorts ett tillägg till Socialtjänstlagen, 6 kap 11§, som trädde i kraft 2013-01-01: […] Vid sådan överflyttning av vårdnaden ska socialnämnden ge särskilt förordnade vårdnadshavare råd och stöd. Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det. Lag (2012:776).

I samband med en vårdnadsöverflyttning är det viktigt att man tar upp denna fråga, för att få veta vad man kan få för fortsatt stöd.

Insatser som är riktade till det enskilda barnet ska vanligtvis, enligt reglerna om ansvarig kommun, ges i den kommun där barnet är bosatt. (Prop. 2012/13:10, kap 8.5)

Vilka förändringar blir det efter en vårdnadsöverflyttning?
Det f.d. familjehemmet
Som särskilt förordnad vårdnadshavare har man både rätt till, och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Det innebär att man får underteckna papper där vårdnadshavarens underskrift krävs som t.ex. pass och id-kort, man får tillgång till barnets journaler på t.ex. sjukhus, man kan öppna bankkonto i barnets namn, man får tillgång till samhällets stödinsatser t.ex. LSS, man får ansöka om vårdbidrag m.m. Man måste ansöka om underhållsstöd för barnet och man har också ett ansvar i att stötta barnet för att det ska ha en bra kontakt med sitt biologiska nätverk.

Föräldern
Föräldern har inte längre några rättigheter att fatta beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Föräldern har heller inte rätt att läsa journaler, eller få tillgång till barnets bankkonto och kan inte ansöka om pass för barnet. Däremot har föräldern en underhållsskyldighet för barnet.

Barnet
Barnet får en laglig tillhörighet till familjehemmet och kan känna en trygghet i att inte behöva fundera på vart det ska växa upp. Barnet har rätt att fortsätta träffa sitt biologiska nätverk. Om man tidigare haft en bra fungerande kontakt så kan den fortsätta på samma sätt. Barnet ska alltid vara i fokus.

Kontakten med föräldrarna kan ibland upplevas bli bättre eftersom barnet inte längre behöver känna att det finns en lojalitetskonflikt mellan familjehemmet och föräldrarna.

Ingen kan förutspå hur det kommer att bli efter att en vårdnadsöverflyttning är genomförd. Därmed kanske man inte får svar på alla frågor man har, vilket kan göra att man tvekar och väljer att säga nej på frågan om man vill ta över vårdnaden.

Socialtjänstens utredning 

Om det anses vara för barnets bästa att vårdnaden flyttas till familjehemsföräldrarna, så öppnas en utredning. I utredningen bedöms bl.a. hur placeringen i familjehemmet har fungerat, familjehemsföräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare och deras inställning och förmåga till att tillgodose barnets behov av kontakt med föräldrar och andra närstående. Man tittar också på föräldrarnas situation och hur deras umgänge med barnet har fungerat, samt hur barnets anknytning till familjehemsföräldrarna och till föräldrarna ser ut. Sedan väger man in barnets situation, vad barnets inställning till en vårdnadsöverflyttning är och vad som bedöms vara barnets bästa.

Det är många frågor som ska besvaras. Skulle föräldrarna motsätta sig en vårdnadsöverflyttning så kan den fortfarande genomföras, men man strävar alltid efter att de ska vara delaktiga i beslutet.

När utredningen är klar skickas den sedan till tingsrätten som har i uppgift att besluta om det är förenligt med barnets bästa att det sker en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna.

Familjehemsföräldrar som fått vårdnaden om ett tidigare placerat barn, kan senare, enligt 6 kap. 10b § första stycket Föräldrabalken (FB), säga upp sitt uppdrag som särskilt förordnad vårdnadshavare.

Efter en vårdnadsöverflyttning

Hur lång tid det tar från det att frågan lyfts till dess att vårdnadsöverflyttningen är klar, är väldigt olika. Det kan ta allt från några månader upp till ett år, ibland mer. Det beror bl.a. på alla som är inblandade och vilken inställning man har till en vårdnadsöverflyttning, och hur lång väntetid det är i tingsrätten innan ärendet kan tas upp.

Avtal

Vid en vårdnadsöverflyttning ska det skrivas ett avtal mellan placeringskommunen och familjehemmet som ska reglera den fortsatta ersättningen, eftersom man som särskilt förordnad vårdnadshavare inte har någon försörjningsplikt för barnet.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har gett ut ett cirkulär 2004:39 Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar – avtal. Där man kan även läsa lite mer om vad avtalet ska reglera.

Ekonomisk ersättning

I Socialtjänstlagen, 6 kap 11§ kan man läsa att kommunen får fortsätta att betala skälig ersättning. Vad detta innebär finns det ingen närmare förklaring på. Men, en skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalats som familjehemsersättning d.v.s. ett arvode och en omkostnadsersättning.

Som vårdnadshavare är man skyldig att söka de bidrag som barnet har rätt till. Arvodet och omkostnadsersättningen reduceras med motsvarande summa som utbetalas från t.ex. Försäkringskassan. Det kan vara underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital eller andra socialförsäkringsförmåner.

Vårdnadshavaren får använda barnets inkomster och tillgångar till försörjningen av barnet och till samma nytta som en förälder. Barnets tillgångar är dock spärrade gentemot den särskilt förordnade vårdnadshavaren. Denna måste därför ansöka om överförmyndares tillstånd för att ta ut pengar från barnets konto, för att omplacera värdehandlingar m.m.

Tillfällig föräldrapenning (TFP)
När barnet är sjukt har man rätt till tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan på samma sätt som föräldrar. Man ska själv anmäla till Försäkringskassan om man är hemma för vård av sjukt barn.

Föräldrapenning (FP)
En person som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning, förutsatt att det finns dagar kvar att ta ut. Se Försäkringskassans hemsida för vidare information. 

Vårdbidrag
Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utbetalas som ersättning dels för tillsynen och vården av barnet och dels för uppkomna merkostnader. (Läs mer om vårdbidrag på Försäkringskassans hemsida.)

Umgänge

Barn har fortfarande rätt till umgänge med sina biologiska föräldrar och andra närstående. En överenskommelse om umgänge som träffats under placeringstiden kan fortsätta gälla om det är lämpligt. Om det finns en dom gällande umgänget så gäller naturligtvis den. Det är i första hand vårdnadshavaren som ska se till att umgänget fungerar på ett sätt som är bra för barnet.

Om det skulle uppstå svårigheter i umgänget, har socialnämnden i boendekommunen ett ansvar att vid behov hjälpa de särskilt förordnade vårdnadshavarna och föräldrarna med att försöka komma överens om hur umgänget ska ordnas (5 kap. 1 § SoL). Möjligheten till ett skriftligt avtal om umgänge som godkänns av socialnämnden och som finns till för biologiska föräldrar, står emellertid inte öppen för särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 15 a § tredje stycket FB).

Om föräldrarna och vårdnadshavaren inte kan komma överens om umgänget kan föräldrarna vända sig till tingsrätten för att få sin rätt till umgänge med barnet prövad.

Mer om barnets umgänge efter en vårdnadsöverflyttning finns att läsa i Handboken Om barnet behöver ny vårdnadshavare, (Socialstyrelsen 2006).

Gemensam vårdnad

För att två personer ska kunna utses till att gemensamt vara vårdnadshavare för ett barn, krävs det att de är gifta med varandra eller sambor (6 kap. 10 a § FB). Skulle äktenskapet upplösas eller samboförhållandet upphöra, medför inte det att den gemensamma vårdnaden upphör. Rätten kan dock i mål om äktenskapsskillnad mellan vårdnadshavarna besluta att vårdnaden inte längre ska vara gemensam om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa. Om någon av vårdnadshavarna inte längre vill att vårdnaden ska vara gemensam ska rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden åt en av dem. Rätten beslutar då efter vad som är bäst för barnet (6 kap. 10 b § FB).

Den gemensamma vårdnaden fortsätter alltså att vara gemensam precis som för föräldrar efter en skilsmässa om inte domstolen eller någon av vårdnadshavarna tar upp frågan om en ändring. Socialnämnden har i denna situation ingen möjlighet att begära att vårdnaden ska anförtros en av de särskilt förordnade vårdnadshavarna om den anser att det skulle vara det bästa för barnet.

Namnbyte

När barnet är vårdnadsöverflyttat kan barnet byta efternamn till samma namn som de särskilt förordnade vårdnadshavarna har.

Ansökan om namnbyte görs till tingsrätten av de särskilt förordnade vårdnadshavarna. För att få veta hur man ska göra, kontaktar man tingsrätten på den ort som barnet bor i.

Domstolen inhämtar ett yttrande från de biologiska föräldrarna och från socialtjänsten i boendekommunen. Föräldrarnas samtycke krävs inte. Om barnet har fyllt 12 år så krävs ett skriftligt samtycke från barnet, med undantag om barnet är varaktigt förhindrat att lämna sitt samtycke. Därefter fattar domstolen ett beslut, om det är förenligt med barnets bästa att få byta efternamn eller inte.

Försäkringar

När en vårdnadsöverflyttning genomförts omfattas barnet inte längre av den tidigare placeringskommunens ansvarsförsäkring. Barnet omfattas i stället av familjens hemförsäkring och av försäkringar som kan vara speciellt tecknade för barnet.

Mera läsning

Diskussionsforum 
I forumet kan du läsa om andras erfarenheter och ställa frågor om sådant som du funderar över.

Ett axplock från forumet (diskutera mera Vårdnadsöverflyttning) med frågor:

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)
Allmänna råd om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare (HSLF-FS 2017:47)
- Om barnet behöver ny vårdnadshavare, är ett komplement till ovanstående allmänna råd (HSLF-FS 2017:47) om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare.
Vårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem - Uppföljning av lagändring enligt proposition 2002/03:53 " Stärkt skydd till barn i utsatta situationer"

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) 
Cirkulär 2003:48 - Stärkt skydd för barn i utsatta situationer 
Cirkulär 2004:39 - Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar - avtal
Cirkulär 08:81 Rekommendationer vid bl.a. vårdnadsöverflyttning. (Detta är ett cirkulär som SKL gett ut med allmänna rekommendationer kring familjehemsvården, se även årets cirkulär kring ersättningar till familjehem och jourhem.)