ASD / Asperger

Asperger har tidigare varit en egen diagnos men ingår sedan 2013 i den övergripande diagnosen ASD (Autism Spectrum Disorder). Det betyder att man i fortsättningen enbart kommer att sätta diagnosen ASD. Aspergers syndrom kommer i och med den nya diagnosmanualen DSM-5 succesivt försvinna som separat diagnos, men de som redan fått diagnosen kommer att behålla den.

ASD är ett samlingsbegrepp för olika autismdiagnoser och betyder Autism spectrum disorder. Eftersom autism visar sig olika för olika personer används det breda begreppet ASD som speglar ett autismspektra där många olika typer av autism ingår i olika svårighetsgrader. Autismspektrumtillstånd innebär att man har avvikelser i vissa delar av centrala nervsystemet. Det leder till nedsatt eller annorlunda funktion av hjärnans olika kognitiva funktioner. Vilket i sin tur innebär att tankeprocesser som att ta in, förstå och bearbeta information sker på ett annorlunda sätt.

I autismspektrumet ingår:

  • Autistiskt syndrom
  • Aspergers syndrom, “autism hos högfungerande personer”
  • Desintegrativ störning hos barn
  • Atypisk autism
  • Retts syndrom

Vilka är symptomen?
Nedan ges några exempel på egenskaper som är ofta förekommande hos personer med ASD/Asperger:

  • Svårigheter i kontakten med andra människor
  • Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
  • Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
  • Bristande motorik
  • Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
  • Säregna eller ovanliga sinnesintryck

ASD/Asperger skiljer sig hos varje individ och yttrar sig på olika sätt. Personer med autism kan ha svårt att samspela och kommunicera med andra människor. Ibland tolkar man känslor och tankar på ett annat sätt än andra människor. Det kan vara svårt att förstå sociala koder och att veta hur man ska bete sig i vissa situationer. En del har ett repetetivt beteende vilket innebär att man gör vissa saker om och om igen. Ibland syns det speciellt i rutiner som är svåra att bryta eller specifika intressen som tar upp mycket tid. En del upplever också att olika sinnesintryck såsom ljus, lukter, ljud och beröring kan vara besvärande.

Hur stora svårigheter en person med ASD/Asperger har i vardagen beror helt på vilka symptom och vilken grad av symptom personen har. Personer med ASD/Asperger kan ha en normal men ojämn begåvning, vilket ibland kan förvirra omgivningen. Det kan vara svårt att förstå hur en vuxen person kan vara jätteduktig på att programmera men inte kan sortera disken. Eller hur ett barn som lär sig läsa vid fyra års ålder inte har lärt sig cykla närmare tonåren. Det kan också bli missförstånd i samtal då en del med ASD/Asperger kan vara väldigt vältaliga men ibland uttala sig plumt eller okänsligt utan att själva förstå det. Det kan leda till att man missuppfattas av omgivningen som “elak” eller oförstående när man i själva verket inte menar något illa.

Utredning
Om utredningen gäller ett barn kan man vända sig till barnavårdcentralen, BVC. Där får barnet träffa en läkare och en psykolog som gör en första bedömning. Där kan man få remiss till vidare utredning för att se om barnet bedöms ha diagnosen ASD. Gäller det ett barn i skolåldern vänder man sig i förstahand till skolan och kan tillsammans med skolan gå vidare till en mer omfattande utredning med läkare, psykolog och specialpedagog.

Autism hos högfungerande personer kan vara svår att upptäcka och upptäcks därför ibland först senare i livet. Är man vuxen och upplever svårigheter kan man vända sig till en vårdcentral för att få hjälp till en utredning. Utredningen görs på en psykiatrisk mottagning och består av intervjuer och neuropsykiatriska undersökningar. Genom intervjuer går man djupare in på hur personen har fungerat från barndomen och framåt för att se om svårigheterna kan bero på ASD/aspergers syndrom. Man gör också en medicinsk utredning för att utesluta eventuella sjukdomar.

När en ASD-diagnos ställs måste följande punkter alltid specificeras:

  • Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
  • Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
  • Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
  • Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse – såsom psykisk ohälsa eller beteendestörning.

Medicinering
En del mår bättre av medicinering medan andra inte gör det. De mediciner som kan underlätta är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat.

Att leva med ASD
ASD/Asperger kan inte botas och försvinner inte med åren, däremot kan det ändra karaktär och bli enklare med tiden. Genom att tidigt upptäcka funktionsnedsättningen och sätta in välplanerade och individuellt anpassade pedagogiska insatser tidigt, kan man underlätta vardagen och ge bra förutsättningar för framtiden. Habilitering, behandling och annat stöd måste utgå från kunskap om autismspektrumtillstånd och hur det yttrar sig hos personen det handlar om. Insatserna måste vara individuella och utgå från personens grundläggande svårigheter med social och språklig kommunikation och förmåga att hantera sinnesintryck.

För barn är det viktigt att anpassa förskola/skola för att ge bästa förutsättningar att vidareutvecklas och må bra. För vuxna kan ibland anpassningar på arbetet underlätta.

Något som är avgörande för att personer med ASD/Asperger ska må bra är att omgivningen är förstående och accepterande. Genom kunskap, anpassning och respekt hos omgivningen går det att forma miljöer som är utvecklande och individanpassade. Detta är viktigt på skola och arbete men även i vardagslivet med vänner och familj.

Hjälpmedel
För att få tillgång till hjälpmedel gör man en kartläggning av behovet av kognitivt stöd under vårdplaneringen. Med kognitivt stöd menas allt som gör det lättare att minnas, prioritera, starta, planera och hantera tid.

Det finns olika hjälpmedel som kan vara till hjälp. I många fall handlar det om hjälp till att planera och organisera vardagen. Det finns kalendrar som är tydliga och överskådliga och scheman som kan dela upp aktiviteter i olika steg. Det finns även speciella klockor som kan användas som påminnelsehjälpmedel. Idag är mobiltelefonen ett bra hjälpmedel och kan innefatta många av dessa hjälpmedel samtidigt då det finns ett stort utbud av appar att tillgå.

Skola och arbete
I skola och på arbetsplats kan det ibland vara svårt med stökig omgivning eller för mycket ljud och intryck. Om man är lättdistraherad kan hörlurar underlätta för att sortera bort störande ljud. Ibland kan det också hjälpa att skärma av sin arbetsplats för att lättare kunna koncentrera sig.

Om man har mycket energi och är rastlös eller har tics kan det ibland underlätta och hjälpa att få hålla i något eller att pyssla med något med händerna samtidigt som man ska lyssna eller fokusera.


Källa/Länkar

Riksförbundet Attention
Om NPF
ASD / Asperger
Tips i vardagen
För dig som är anhörig
Information för barn
Böcker och skrifter
Attention Utbildning