Ätstörningar

Vad är ätstörningar?
Det är varken ovanligt eller konstigt att tänka på sin kropp eller inte vilja väga för mycket. Men om uppmärksamheten på hur mycket man äter och rör på sig påverkar relationer, arbete eller studier kan det vara fråga om en ätstörning.

Ätstörningar kan ta sig olika uttryck, till exempel att banta kraftigt (anorexi), att hetsäta och sedan göra sig av med maten genom att kräkas (bulimi) eller att leva överdrivet hälsosamt och vara fixerad vid mat och träning (ortorexi). De olika diagnoserna kan överlappa varandra. En läkare ställer diagnos utifrån kroppsliga och psykiska symptom.

Har du en ätstörning kan du uppfatta din kropp annorlunda än den är, som att den är tjock fast den egentligen är smal. Du tänker mycket på mat och vill ha kontroll på hur mycket du äter. Det kan vara farligt att inte få i sig den näring som kroppen behöver. Hälsan försämras för den som låter bli att äta, kräks avsiktligt eller tränar för hårt. Därför är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.

Bantning är en viktig utlösande faktor, men det finns flera skäl till varför någon får en ätstörning. Det kan handla om dålig självkänsla, höga krav på sig själv, samhällets kroppsideal, en medfödd känslighet, stress eller att det är jobbigt på något annat sätt. Då kan det tillfälligt kännas bra att ha kontroll över något, som kroppen. Det är inte ovanligt att vara nedstämd, ha ångest eller vilja göra sig själv illa.

Varningssignaler

  • Du försöker gå ner i vikt och blir mer och mer upptagen av det.
  • Du undviker att äta tillsammans med andra.
  • Du äter oregelbundet, t ex hoppar över frukosten eller äter väldigt mycket när du är ensam.
  • Du tänker väldigt mycket på mat eller vikt.
  • Du får svårt att koncentrera dig.
  • Du fryser mycket och får svårt att sova.
  • Din mens blir oregelbunden eller försvinner.

Utredning och behandling
Många känner skam, har svårt att prata om sina problem och tror att det inte går att ändra sitt beteende. Men det går att bli frisk från ätstörningar. Första steget är att inse att du har ett problem och sedan ta hjälp. Du kan få hjälp av skolhälsovården, på en ungdomsmottagning, vårdcentral eller BUP. Vissa landsting har speciella mottagningar för ätstörningar. På nätet kan du mejla, chatta eller söka information om ätstörningar och få stöd att gå vidare.

Ätstörningar behandlas med någon form av terapi, t ex familjeterapi, kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi. För den som är mycket sjuk kan det vara aktuellt med dagvård eller att bli inlagd på sjukhus.

Att leva nära någon med ätstörning
Som anhörig eller vän till någon med ätstörning är det lätt att bli orolig och känna sig maktlös när personen förnekar problemen, kanske blir arg eller isolerar sig. Berätta att du ser problemen och att du bryr sig om. Försök att skilja på personen och det som hör till ätstörningen.

Det går inte att hjälpa en person med ätstörning på egen hand. Oftast behöver man ta professionell hjälp av andra. För att orka vara ett stöd är det viktigt att du själv mår bra. Kanske behöver du någon att prata med? I många kommuner finns föreningar som drivs av personer med egen erfarenhet som kan ge stöd och råd. Det kan också finnas anhöriggrupper där du kan prata med andra i samma situation.


Källa/Länkar

1177 - Ätstörningar
1177 - Malin hade anorexi
UMO - Ätstörningar
Psykologiguiden - Ätstörningar
Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)
Frisk&Fri, Riksföreningen mot ätstörningar

Böcker

Ata Ghaderi och Thomas Parling: Från självsvält till ett fullvärdigt liv (2007)
Caroline Eriksson: Normal och fin (2005)
Gisela van der Ster: Mattillåtet: Praktisk vägledning för dig som har en ätstörning (2005)